Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tigercats vd förnekar sextrakasserier

Sedan Sif stämt Tigercat AB för att man ignorerat sexuella trakasserier på arbetsplatsen försöker nu arbetsgivaren visa att den utsatta kvinnan ljuger.<br />- Jag är inte förvånad, säger Sifs jurist Nina Johansson.<br />
Publicerad
- Ord står alltid mot ord i de här fallen. Det är därför de är så svåra. Naturligtvis påstår de att det inte är sant, de skulle aldrig erkänna det här.
Kvinnan hävdar att hon flera gånger utsatts för sexuella trakasserier av företagets vd. Förra sommaren chockades hon svårt då hon i en skrivbordslåda hittade ett fotomontage av sig själv med en penis i munnen. Hon gjorde en polisanmälan och slog genast larm, både till vd:n och företagets kanadensiska moderbolag. Då arbetsgivaren inte gjorde något för att förbättra situationen kände hon sig tvungen att säga upp sig.
Sif har stämt Tigercat AB i Arbetsdomstolen, AD, eftersom man anser att företaget i strid mot jämställdhetslagen inte vidtagit åtgärder trots att man kände till trakasserierna.
Förbundet hävdar också att företaget gjort sig skyldig till brott mot anställningsskyddslagen då uppsägningen provocerades fram och kräver att kvinnan får drygt en halv miljon kronor i skadestånd.
I ett svaromål till AD uppger nu Tigercat AB att vd:n tillbakavisar att han trakasserat kvinnan, att han tagit hennes uppgifter på allvar och så långt möjligt försökt ta reda på var fotomontaget kom ifrån. Därmed är jämställdhetslagens krav uppfyllda, hävdar företaget.
I skrivelsen uppges att kvinnan hade en annan anställning på gång då hon sa upp sig, i oktober förra året. Därför måste påståendet om att hon kände sig tvingad att sluta på grund av sexuella trakasserierna vara en efterkonstruktion, hävdar Tigercat AB. Därmed har man inte heller brutit mot anställningsskyddslagen.
I ett yttrande vidhåller förbundet sin tidigare inställning och uppger också att uppgiften om att kvinnan hade en ny anställning på gång då hon sa upp sig förvånar både henne och den nye arbetsgivaren.
- Behovet av en vikarie uppstod inte förrän i samband med att årets semestrar planerades, i april 2004, skriver Sifs jurist Nina Johansson och fortsätter:
- Den lokale inköpschefen vände sig i april till Arbetsförmedlingen och frågade om det fanns arbetssökande som kunde bedömas vara lämpliga för arbetet. Arbetsförmedlingen anvisade fyra personer och samtliga kallades till intervju varpå kvinnan erbjöds jobbet.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält