Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hälften har sökt nytt jobb senaste året

Dåligt ledarskap, dåliga karriärmöjligheter och för låg lön får allt fler att söka sig till nya arbetsplatser. Det är främst de erfarna som får ny anställning, enligt en ny undersökning.<br />
Publicerad
Analysföretaget Exido har för andra gången gjort en attitydundersökning bland yrkesverksamma och studerande ingenjörer, ekonomer och systemvetare. Varannan anställd har det senaste året sökt nytt jobb. Av dem var det bara fem procent som gjorde det för att de hade blivit uppsagda.
- Bland systemvetarna är det 75 procent som har sökt nytt jobb. Som arbetsgivare skulle jag fundera över hur jag ska lyckas behålla kompetensen och viktiga nyckelpersoner, säger Ola Källqvist, vice vd och informationschef på Exido.
Det är på dem med erfarenhet som efterfrågan ökar. Företagen är ovilliga att investera i nyutexaminerade, något som studenterna verkar medvetna om. Inte ens var tredje student tror att de kommer att få fast anställning efter avslutad utbildning.
- Företagen har ökat övertidsuttagen. Man ökar produktiviteten men vill inte rekrytera, säger Ola Källqvist.
Utifrån tio parametrar: anställningstrygghet, arbetstid, arbetsuppgifter, etik och samhällsansvar, företagskultur, ledarskap, lönenivå och förmåner, möjlighet att påverka det egna arbetet, utvecklingsmöjligheter samt företagets produkter/tjänster, har de intervjuade fått ge sin bild av det egna företaget. Mest nöjda är medarbetarna på Astra Zeneca, Tetra Pak och Ikea.
- Det är gamla och rätt väletablerade företag som har en långsiktig syn på medarbetarna. De klarade sig förmodligen ganska bra under de svåra åren. Annars tenderar företag att göra dåliga saker i dåliga tider, och det påverkar deras attraktionskraft, säger Ola Källqvist.
Ikea återfinns också bland de företag man helst vill arbeta på, tillsammans med Ericsson och Volvo. Löner, utvecklingsmöjligheter och bra ledarskap är faktorer som har stor betydelse när de intervjuade ska ge sin bild av en attraktiv arbetsplats. Bland kvinnorna anser 28 procent att utfyllnad av föräldrapengen är viktig, men bara 16 procent av männen. När det gäller prestationsrelaterad bonus är situationen den omvända: 27 procent av männen vill ha det, men bara 16 procent av kvinnorna.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.