Det omdebatterade förslaget innebär att ett företag som bedriver tjänsteverksamhet i ett annat EU-land får ta med sig hemlandets regler. Facket befarar att det skulle leda till dumpning av löner och anställningsvillkor.
På dagens TCO-seminarium om tjänstedirektivet varnade både chefsjuristen Dan Holke och ombudsman Ulf Solhall, HTF, för att effekten skulle kunna bli 28 olika tillämpningar i ett och samma land. 25 tillämpningar från EU-länderna och tre från EES-staterna.
- Tjänstedirektivets huvudregel om att bestämmelserna i ursprungslandet ska gälla bryter mot EU-fördraget om tjänsters fria rörlighet, sa Dan Holke.
Han syftar på artikel 50, andra stycket, i Romfördraget som stadgar att en löntagare som tjänstgör i annat medlemsland ska göra det "på samma villkor som landets egna medborgare".
Göran Gren, departementsråd på UD, delade uppfattningen att direktivförslaget strider mot den nationella likabehandlingen i fördraget.
- Tiden har dock inte runnit ut. Diskussionen är inte slut. Det går fortfarande att påverka Europas regeringar, ordförandeskapet och ministerrådet, även om kommissionen sannolikt inte kommer att backa, sa Göran Gren.
Regeringen och facket i Sverige har tillsammans fått EU-kommissionen att göra vissa förtydliganden, till exempel att det utländska företaget ska ha en representant på plats och att varje lands tolkning av begreppet arbetstagare ska respekteras.
Dan Holke:
- Men kommissionen har fortfarande inte förstått vårt system med kollektivavtal som ska binda alla arbetsgivare. Vi måste få ytterligare förtydliganden och garantier för att tjänstedirektivet inte innebär inskränkningar i vår rätt att träffa kollektivavtal och vidta stridsåtgärder.
Mer analys av förslagets effekter krävde också Jozef Niemiec, konfederal sekreterare vid europafacket EFS. Han menar att många oklarheter kunde ha undvikits om kommissionen konsulterat facket, innan förslaget presenterades.
I Sverige har arbetsgivarna deltagit i samtalen med regeringen. På europanivå är arbetsgivarna splittrade. I Storbritannien applåderas tjänstedirektivet. Även de nya medlemsstaterna är positiva. Men någon officiell hållning finns ännu inte från EU:s arbetsgivarorganisationer.
BJÖRN ÖIJER
På dagens TCO-seminarium om tjänstedirektivet varnade både chefsjuristen Dan Holke och ombudsman Ulf Solhall, HTF, för att effekten skulle kunna bli 28 olika tillämpningar i ett och samma land. 25 tillämpningar från EU-länderna och tre från EES-staterna.
- Tjänstedirektivets huvudregel om att bestämmelserna i ursprungslandet ska gälla bryter mot EU-fördraget om tjänsters fria rörlighet, sa Dan Holke.
Han syftar på artikel 50, andra stycket, i Romfördraget som stadgar att en löntagare som tjänstgör i annat medlemsland ska göra det "på samma villkor som landets egna medborgare".
Göran Gren, departementsråd på UD, delade uppfattningen att direktivförslaget strider mot den nationella likabehandlingen i fördraget.
- Tiden har dock inte runnit ut. Diskussionen är inte slut. Det går fortfarande att påverka Europas regeringar, ordförandeskapet och ministerrådet, även om kommissionen sannolikt inte kommer att backa, sa Göran Gren.
Regeringen och facket i Sverige har tillsammans fått EU-kommissionen att göra vissa förtydliganden, till exempel att det utländska företaget ska ha en representant på plats och att varje lands tolkning av begreppet arbetstagare ska respekteras.
Dan Holke:
- Men kommissionen har fortfarande inte förstått vårt system med kollektivavtal som ska binda alla arbetsgivare. Vi måste få ytterligare förtydliganden och garantier för att tjänstedirektivet inte innebär inskränkningar i vår rätt att träffa kollektivavtal och vidta stridsåtgärder.
Mer analys av förslagets effekter krävde också Jozef Niemiec, konfederal sekreterare vid europafacket EFS. Han menar att många oklarheter kunde ha undvikits om kommissionen konsulterat facket, innan förslaget presenterades.
I Sverige har arbetsgivarna deltagit i samtalen med regeringen. På europanivå är arbetsgivarna splittrade. I Storbritannien applåderas tjänstedirektivet. Även de nya medlemsstaterna är positiva. Men någon officiell hållning finns ännu inte från EU:s arbetsgivarorganisationer.
BJÖRN ÖIJER
