Arbetsgivare ska kunna sluta individuella avtal om 65 timmars arbetsvecka, årsarbetstiden beräknas på 12 månader i stället för fyra och obetald passiv jourtid införs. Det är de största förändringarna, och försämringarna, enligt Mats Essemyr.
Europafacket har kraftigt opponerat sig mot det nya förslaget.
- Kommissionen är enligt fördraget skyldig att konsultera facket i såna här frågor. Det har de kanske gjort, men de har inte lyssnat. De har valt att lyssna på några stora medlemsländers politiker och på arbetsgivarna, säger Mats Essemyr.
I dag finns ett tak på 48 timmars arbetsvecka. Men vissa länder, till exempel Storbritannien, har beviljats undantag som innebär att enskilda arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelser om upp till 65 timmars veckoarbetstid. I EU-kommissionens förslag ska den möjligheten finnas i samtliga medlemsländer, med vissa restriktioner. Det ska exempelvis ske genom en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare. Men på de företag där kollektivavtal saknas ska arbetsgivaren kunna komma överens med enskilda.
- Det är bara kosmetik. Det blir ingen som vill sluta kollektivavtal när lagen ger dem större möjligheter att bestämma själva. Det är satt i system i Storbritannien.
Dessutom föreslår kommissionen att årsarbetstid införs. Det innebär att den totala arbetstiden beräknas på ett år, inte som i dag på fyra månader.
- Arbetsgivarna får laglig rätt att lägga ut skitlånga arbetsveckor. I dag kan vi från facket förhandla om perioder med längre arbetstid, förutsatt att hälsoläget är sånt att det är möjligt. Med det nya förslaget blir vi helt utspelade.
Enligt ett domslut i EG-domstolen finns bara två typer av tid: arbetstid och fritid. I det gamla direktivet har därför jourtid räknats som arbetstid, eftersom arbetstagaren ska stå till arbetsgivarens förfogande. Nu föreslås en tredje typ av tid, passiv jourtid. Det innebär att exempelvis läkare som kan vila under sin jourtid inte ska anses arbeta.
- Enligt svensk kollektivavtalslösning får man kompensationsledigt när man har haft jour. Nu föreslår de att ledigheten inte behöver utfalla förrän inom 72 timmar. Du kan ju tänka dig en läkare som har jobbat en dag och har jour på det. Så ska han alltså jobba en dag till.
Mats Essemyr menar att förslaget är ett led i Lissabonstrategin, att öka konkurrenskraften.
- Det blir sämre för arbetstagarna och svårare för facket.
Sverige brottas fortfarande med att införa det gamla direktivet från 1993 i svensk lagstiftning. Nyligen lade arbetslivsminister Hans Karlsson fram en proposition som ska behandlas av riksdagen som slutgiltigt ska infoga EU-direktivet i svensk lag.
- Det blir klart lagom till det är dags att ändra det igen. Men vi sitter inte ned och sörjer. Vi fortsätter att jobba med det nya förslaget. Parlamentet ska säga sitt, och EU:s ekonomiska och sociala kommitté, säger Mats Essemyr.
LINDA SVENSSON
Europafacket har kraftigt opponerat sig mot det nya förslaget.
- Kommissionen är enligt fördraget skyldig att konsultera facket i såna här frågor. Det har de kanske gjort, men de har inte lyssnat. De har valt att lyssna på några stora medlemsländers politiker och på arbetsgivarna, säger Mats Essemyr.
I dag finns ett tak på 48 timmars arbetsvecka. Men vissa länder, till exempel Storbritannien, har beviljats undantag som innebär att enskilda arbetsgivare och arbetstagare kan träffa överenskommelser om upp till 65 timmars veckoarbetstid. I EU-kommissionens förslag ska den möjligheten finnas i samtliga medlemsländer, med vissa restriktioner. Det ska exempelvis ske genom en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare. Men på de företag där kollektivavtal saknas ska arbetsgivaren kunna komma överens med enskilda.
- Det är bara kosmetik. Det blir ingen som vill sluta kollektivavtal när lagen ger dem större möjligheter att bestämma själva. Det är satt i system i Storbritannien.
Dessutom föreslår kommissionen att årsarbetstid införs. Det innebär att den totala arbetstiden beräknas på ett år, inte som i dag på fyra månader.
- Arbetsgivarna får laglig rätt att lägga ut skitlånga arbetsveckor. I dag kan vi från facket förhandla om perioder med längre arbetstid, förutsatt att hälsoläget är sånt att det är möjligt. Med det nya förslaget blir vi helt utspelade.
Enligt ett domslut i EG-domstolen finns bara två typer av tid: arbetstid och fritid. I det gamla direktivet har därför jourtid räknats som arbetstid, eftersom arbetstagaren ska stå till arbetsgivarens förfogande. Nu föreslås en tredje typ av tid, passiv jourtid. Det innebär att exempelvis läkare som kan vila under sin jourtid inte ska anses arbeta.
- Enligt svensk kollektivavtalslösning får man kompensationsledigt när man har haft jour. Nu föreslår de att ledigheten inte behöver utfalla förrän inom 72 timmar. Du kan ju tänka dig en läkare som har jobbat en dag och har jour på det. Så ska han alltså jobba en dag till.
Mats Essemyr menar att förslaget är ett led i Lissabonstrategin, att öka konkurrenskraften.
- Det blir sämre för arbetstagarna och svårare för facket.
Sverige brottas fortfarande med att införa det gamla direktivet från 1993 i svensk lagstiftning. Nyligen lade arbetslivsminister Hans Karlsson fram en proposition som ska behandlas av riksdagen som slutgiltigt ska infoga EU-direktivet i svensk lag.
- Det blir klart lagom till det är dags att ändra det igen. Men vi sitter inte ned och sörjer. Vi fortsätter att jobba med det nya förslaget. Parlamentet ska säga sitt, och EU:s ekonomiska och sociala kommitté, säger Mats Essemyr.
LINDA SVENSSON
