Två saker vet vi om sjukskrivning: sjukfrånvaro är inte ett mått på sjukdom och de flesta sjuka är inte sjukskrivna. Det sa Kristina Alexandersson på ett seminarium på Karolinska institutet. Hon är landets enda professor i socialförsäkring.
Publicerad
- Det kan vara så att sjukfrånvaron är ett mått på sociala följder av sjukdom. Vi får gissa eftersom det finns så få studier av lång sjukskrivning. Hon förvånade sig över att det mesta som skrivs och sägs om sjukskrivna ses ur samhällets perspektiv. Det som saknas är de sjukskrivnas röster. Vi vet att bemötandet har stor betydelse för rehabiliteringen. Mycket tyder på att män och kvinnor bemöts olika. Säkert är att ju mer könssegregerad en bransch är, desto fler sjukskrivna. Kvinnor har längre sjukskrivning både i kvinno- och mansdominerade yrken. Bästa sättet att återvända till arbetslivet har visat sig vara att byta jobb eller arbetsuppgifter. Alexandersson avrådde bestämt från uttrycket "ohälsa", så vanligt inte minst i facklig press. Det är inte synonymt med sjukfrånvaro. Särskilt som vi inte sjukskrivs för sjukdom utan för arbetsoförmåga. Professor Irene Jensen presenterade en rapport om hur företag kan bli friskare, gjord på fyra företag. Viktiga faktorer är följande: * Hälsoprojektet måste förankras i hela organisationen * Det måste vara ett långsiktigt engagemang * Också arbetsmiljön måste omfattas * Kartläggning och åtgärder måste göras både gruppvis och individuellt * Företaget måste vara anslutet till en hälsoleverantör som stöder projektet, till exempel företagshälsovård * Företagshälsovården ska åta sig hela människan, arbetsrelaterade åkommor och andra hälsoproblem.
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.