Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

TCO tillbakavisar kritik mot mobiltester

Trots den hårda kritik TCO fått sedan de testat mobiltelefoner utan tillverkarnas medverkan tror man sig nu snart vara framme vid målet, att få en TCO-märkning av mobilerna.
Publicerad
- Vi för diskussioner med flera av dem som klarade testet bäst. Mer kan jag inte avslöja i dag, säger Mats Cederberg, teknisk sakkunnig på TCO Development.
I flera år försökte man få med sig tillverkarna för en TCO-märkning av mobiltelefoner, i likhet med den som finns för bildskärmar. Sedan man slutligen själv köpte in och testade 25 mobiler och avslöjade vilka som klarat de kriterier som gäller för en TCO-märkning har man blivit hårt kritiserad.
Fyra kriterier måste uppfyllas för en TCO-märkning. SAR-värdet, som mäter strålningen mot hjärnan, får vara maximalt 0.8 watt/kg. Det värdet har man tagit fram med utgångspunkt från tuffare amerikanska krav, vilket man fått kritik för. Inte minst från Statens Strålskyddsinstitut, SSI, och Världshälsoorganisationen, WHO, som anser sig ha vetenskapliga belägg för att ett SAR-värde upp till 2.0 är ofarligt. Kritikerna hävdar också att amerikanska värden inte går att översätta direkt till europeiska, vilket
Mats Cederberg också medger.
- Det kan bli 20 procent fel. Men det är inte viktigt. Myndigheter och organisationer tittar bara på gränsvärden medan vi vill ha fram så bra telefoner för användarna som möjligt. Flera mobiler klarar ju också den gräns vi satt upp och så länge man inte vet om strålningen är skadlig eller inte så anser vi att försiktighetsprincipen ska gälla.
För en TCO-märkning krävs även att TCP-värdet, som visar hur bra mobilen kommunicerar med basstationerna, ska överstiga en viss nivå. Dessutom finns vissa utformningskrav och maxhalter av miljöfarliga ämnen.
Det aktuella testet är, enligt Mats Cederberg, inte helt jämförbart med det som görs vid en TCO-märkning. Ingen kontroll av miljöfarliga ämnen har gjorts då det kräver tillverkarens medverkan och de SAR-värden som redovisas bygger på tillverkarens egna uppgifter.
- Vi har motkontrollerat med uppgifter från annat håll men helt säkra blir de först vid en TCO-märkning när tillverkaren måste visa papper på att ett ackrediterat testlaboratorium gjort testet.

ANITA TÄPP










Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält