Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tidningen Du &jobbet överlever

Krisen för tidningen Du & jobbet är över. Man har nu 21000 prenumeranter vilket enligt den tillförordnade chefredaktören Eva Berlin är tillräckligt för en stabil situation.
Publicerad
- Det har varit en jobbig tid men nu har vi rott det här i land och ser med tillförsikt på framtiden, säger hon.
Du & jobbet ges ut av Arbetsmiljöforum, där arbetsmarknadens parter ingår.Tack vare ett statsanslag har tidningen delats ut gratis till alla skyddsombud i 30 år.
När anslaget förra året drogs in hamnade tidningen i kris då de 10 000 betalande prenumeranterna inte räckte för att klara ekonomin. Regeringens agerande har fått hård kritik, inte minst från facken, som menar att agerandet går stick i stäv med regeringens uttalade vilja att bekämpa ohälsan.
- Att jag blev häpen är bara förnamnet. Ohälsan är ju en av de stora frågorna i dag och man har sagt att skyddsombuden har en väldigt viktig roll. Och så drar man bort deras enda fringis, säger Eva Berlin.
Vid årsskiftet upphörde de gratis prenumerationerna för 100 000 skyddsombud. Sedan dess har tidningen drivit en kampanj för att arbetsgivare eller facket ska betala prenumerationerna och nu har man alltså fått tillräckligt många prenumeranter för att rädda tidningen.
Du & jobbet är mässtidning vid den kommande Elmiamässan och tack vare intäkter från annonserna kan man nu åter skicka ut ett fritt nummer till alla skyddsombud. I tidningen uppmanas fler att prenumerera och där stödjer också arbetsmarknadens parter kampanjen genom ett upprop. Eva Berlin hoppas det resulterar i fler prenumeranter.
- De flesta som hittills frågat sin arbetsgivare har fått ja. Men det finns också de som säger nej av kostnadsskäl. Ett alternativ kan då vara att prenumerera på en tidning och låta den cirkulera, säger hon.
Eva Berlin känner till att vissa fackklubbar sett till att förse skyddsombuden med tidningen men har också hört att en del använt egna pengar för att få en prenumeration.
- Det är ju fel eftersom det inte är någon privatsak att vara skyddsombud, säger hon.

ANITA TÄPP







Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält