Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Motion ger lönepåslag

På National Gummi får de som en timme i veckan deltar i företagets motionsaktiviteter 8 000 kronor extra om året. Full närvaro ger ytterligare 16 000 kronor.
Publicerad
Av de 180 anställda är ett 30-tal tjänstemän. Det är också de som i störst utsträckning deltar när företaget ordnar aerobics, bodypump, stepup, innebandy och stavgång.
- Det handlar mer om utseendet än om hälsan, att den blir bättre är en bieffekt. Tjänstemän är mer intresserade av att röra på sig, som säljare och receptionister syns de mer utåt, säger Bo Dahlbom, initiativtagare till satsningen, huvudskyddsombud och teknisk chef. Och för dagen stepuppare.
Vid starten för åtta år sedan fick de som deltog en gång i veckan 2 kronor mer i timmen. För att fler skulle delta höjdes premien till 4 kronor.
- Det höjde deltagandet, men inte så våldsamt som förväntat. Nu deltar drygt hälften, säger Bo Dahlbom.
Motionen sker efter arbetstid och att inte alla deltar förklarar Sifklubbens ordförande Maj-Lis Björklund med att många på kollektivsidan har barn att hämta på dagis. Men det finns andra skäl också.
- Tycker man att det är urtråkigt med stepup gör man det inte för pengar. Av dem som deltar skulle förmodligen de flesta gjort det ändå, säger Maj-Lis Björklund som själv går på aerobics.
Premien betalas bara ut om man deltar i företagets aktiviteter. De som gör liknande saker på eget initiativ, spelar golf, simmar eller tränar inför Vasaloppet får inget extra.
Sjukfrånvaron ligger runt 3 procent. Sedan 10 år tillbaka betalas resultatlön ut för varje full närvarovecka.
- Kommer du en kvart för sent ryker den veckan. Det blir dyrt att gå på utvecklingssamtal i skolan. Det här är ett privat vinstdrivande företag som inte sysslar med social verksamhet, säger Bo Dahlbom.
Sifklubbens ordförande är inne på samma linje.
- Det som premieras är att du är här, det ger resultat, säger Maj-Lis Björklund och konstaterar att chansen att få del av resultatlönen minskar om man skulle lida av migrän. Men hittills har det inte varit uppe till diskussion.
Att resultatlönen baseras på närvaro har inte gjort att fler tar semester när de är sjuka, vad Bo Dahlbom känner till.
Hälsotest före anställning sker inte i dag.
- Drivs lagstiftningen hårdare så att arbetsgivaren får betala mer för sjukfrånvaron kan det leda till hårdare koll vid anställning. Det kommer att leda till en sortering och fler arbetslösa, säger Bo Dahlbom.
I dag tillämpar National Gummi provanställning i de allra flesta fall, de som får fast anställning får göra en hälsoprofil och gå på koll hos företagshälsan.
Sju av tio sifare får subventionerad motion på sin arbetsplats, enligt en enkät som tidningen Du & Jobbet genomfört. Drygt en av tio uppger att arbetsgivaren inte bedriver något hälsobefrämjande arbete.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek