Ingen vet ännu om strålningen från mobiltelefonerna är farlig eller inte. Men då många ändå är oroliga har politiker i flera europeiska länder medverkat till att stora forskningsprojekt satts igång. I England, exempelvis, har regeringen och industrin tillsammans satsat runt 100 miljoner svenska kronor på ett fyraårsprojekt om mobiltelefonin och hälsan. - Det finns också ett motsvarande nordiskt program där man i Danmark satsat 30 miljoner kronor och där staten och industrin i Finland gör en gemensam satsning. Men i Sverige finns inget liknande, säger professor Arne Brun, en av de Lundaforskare som funnit att strålningen kan påverka blod-hjärnbarriären. - Vi har pratat med Ericsson och Telia som visat intresse men då regeringen inte gör det så händer inget. Nu har miljöminister Lena Sommestad lovat göra vad hon kan. Men om man sedan väljer att satsa på forskningen hänger i slutänden på finansminister Ringholm. Och han kan ju alltid prioritera andra saker. Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå, som anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer, är också kritisk till politikernas ointresse. - I Strålskyddsinstitutets nyligen framlagda rapport till regeringen framgår att endast 450 000 kronor per år går till den här forskningen. Det kan jämföras med att man för några år sedan ändå satsade åtta miljoner kronor per år. - Tidigare var vi ledande inom den här forskningen men nu prioriterar regeringen annat. Så vi har fått mindre pengar, trots att många frågor är olösta och trots att strålningen kan vara cancerframkallande. På Karolinska Institutet har nu forskningen om elöverkänslighet, enligt docent Olle Johansson, stått stilla i sex år därför att man inte får några statliga bidrag. Tack vare ett bidrag på 300 000 kronor från Sif och TCO Development är lokalerna säkrade i år. Men för att forskningen ska kunna återupptas behövs minst tre miljoner kronor per år. - Det mest oroande med det här är politikernas och myndigheternas ointresse för saken. Och att man så totalt negligerar miljöbalkens text om försiktighetsprincipen och låter vinstintresset gå före folkhälsoaspekten, säger Olle Johansson. - Det är också trist att inte telekombranschen inser att våra forskningsresultat skulle kunna bli till stor gagn också för dem. De skulle kunna bli världsledande på människovänligare mobiler så att de kunde sälja mobiler över hela världen. En gång till. Nu kommer mobiltillverkare i andra länder, där man satsar på forskningen, att hinna före.
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar.
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
Murat Türk. Foto: Privat.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Det här är algoritmisk arbetsledning
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
Orolig mage får tas upp med chefen
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
Ylva Harnesk. Foto: Privat
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
”Annars har vi inte jobb”
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
Chefer måste följa mbl och informationsplikt
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Key Performance Indicators i callcenter
KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer.
Systemet kan till exempel mäta:
Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad
Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.