Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobilforskare protesterar mot neddragna anslag

Regeringen visar ointresse för forskningen om hur mobiltelefonerna påverkar vår hälsa, anser tre forskare och kritiserar neddragna anslag.
Publicerad
Ingen vet ännu om strålningen från mobiltelefonerna är farlig eller inte. Men då många ändå är oroliga har politiker i flera europeiska länder medverkat till att stora forskningsprojekt satts igång.
I England, exempelvis, har regeringen och industrin tillsammans satsat runt 100 miljoner svenska kronor på ett fyraårsprojekt om mobiltelefonin och hälsan.
- Det finns också ett motsvarande nordiskt program där man i Danmark satsat 30 miljoner kronor och där staten och industrin i Finland gör en gemensam satsning. Men i Sverige finns inget liknande, säger professor Arne Brun, en av de Lundaforskare som funnit att strålningen kan påverka blod-hjärnbarriären.
- Vi har pratat med Ericsson och Telia som visat intresse men då regeringen inte gör det så händer inget. Nu har miljöminister Lena Sommestad lovat göra vad hon kan. Men om man sedan väljer att satsa på forskningen hänger i slutänden på finansminister Ringholm. Och han kan ju alltid prioritera andra saker.
Strålningsforskaren Kjell Hansson Mild på Arbetslivsinstitutet i Umeå, som anser sig ha funnit ett samband mellan mobilstrålning och hjärntumörer, är också kritisk till politikernas ointresse.
- I Strålskyddsinstitutets nyligen framlagda rapport till regeringen framgår att endast 450 000 kronor per år går till den här forskningen. Det kan jämföras med att man för några år sedan ändå satsade åtta miljoner kronor per år.
- Tidigare var vi ledande inom den här forskningen men nu prioriterar regeringen annat. Så vi har fått mindre pengar, trots att många frågor är olösta och trots att strålningen kan vara cancerframkallande.
På Karolinska Institutet har nu forskningen om elöverkänslighet, enligt docent Olle Johansson, stått stilla i sex år därför att man inte får några statliga bidrag. Tack vare ett bidrag på 300 000 kronor från Sif och TCO Development är lokalerna säkrade i år. Men för att forskningen ska kunna återupptas behövs minst tre miljoner kronor per år.
- Det mest oroande med det här är politikernas och myndigheternas ointresse för saken. Och att man så totalt negligerar miljöbalkens text om försiktighetsprincipen och låter vinstintresset gå före folkhälsoaspekten, säger Olle Johansson.
- Det är också trist att inte telekombranschen inser att våra forskningsresultat skulle kunna bli till stor gagn också för dem. De skulle kunna bli världsledande på människovänligare mobiler så att de kunde sälja mobiler över hela världen. En gång till. Nu kommer mobiltillverkare i andra länder, där man satsar på forskningen, att hinna före.

ANITA TÄPP





Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält