Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

IT-projekt förlängs fyra år

Sifs satsning på att bli det självklara facket för anställda i IT- och telekombranschen har beviljats ytterligare 55 miljoner kronor. Slutnotan för projektet blir därmed en kvarts miljard år 2008.
Publicerad
Satsningen beslutades 2000 och drogs igång ett år senare. Resultatet hittills är framgångsrikt. Antalet medlemmar, klubbar samt arbetsplats- och miljöombud i branschen har ökat mer än i Sif totalt.
Medlemsantalet har ökat med 50 procent. Var åttonde Sifmedlem jobbar nu i IT- och telekomsektorn. 230 klubbar finns i dag mot knappt 190 förra hösten. Arbetsplatsombuden på företag utan klubb har blivit dubbelt så många som tidigare.
Bland de svårflörtade teleoperatörerna har i dag Telenor, Song och 3 kollektivavtal, förutom Telia. Bolaget 3 (f d Hi3G) har nyligen bildat klubb. På Tele 2 har kollektivavtal ännu inte kommit till stånd.
IT-medlemmarna är något mer nöjda med förbundet än tidigare, visar de mätningar som gjorts. Personlig karriärcoachning är en uppskattad tjänst. Sif har producerat två branschanalyser och utvecklat webbaserade tjänster, bl a den virtuella mötesplatsen Jobbsnack. Målet 4 000 registrerade medlemmar på mötesplatsen vid årets slut har dock långt ifrån nåtts.
Projektet har hittills kostat hälften av tilldelade 190 miljoner. Mycket är kvar att göra.
Branschen visar stora brister vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och avtal med företagshälsovården. Tecknandet av kollektivavtal har gått trögt. Förbundsstyrelsen har förlängt satsningen att gälla även under nästa kongressperiod 2005-2008. Ytterligare 55 miljoner avsattes samtidigt för att stärka medlemmarnas och Sifs position i branschen.
Från början var över tjugo personer anställda i projektet. I dag är de fjorton. Efter 2008 ska verksamheten fogas in i förbundets ordinarie medlemsservice.
Finansieringen har skett via Sifs kapitalavkastning i den s k framtidsfonden, som kongressåret 2000 bestämdes till totalt 549 miljoner kronor. Ca 500 av dessa är nu intecknade.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält