Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Fler invandrare behövs i arbete

Både arbetskraftsinvandring och fler invandrare i arbete behövs för att bibehålla välfärden i Sverige, inte antingen eller. Det anser Daniel Rauhut, Institutet för tillväxtpolitiska studier.
Publicerad
Främst vård, skola och omsorg är områden som skriker efter personal i dag. Men för att kunna börja arbeta som till exempel lärare krävs både språket och kulturella kunskaper. Integration på arbetsmarknaden av invandrare som redan bor här skulle öka arbetskraften och lätta på försörjningsbördan i Sverige. Förutsättningen för att arbetskraftsinvandring ska ge samma positiva effekt är att de kan börja arbeta direkt.
- De som kom hit under 50- och 60- talen kunde lära sig att vika en plåt på en eftermiddag men att förbereda någon för att bli lärare tar tid och kostar mycket. De pengarna har inte arbetsgivarna i dag, säger Daniel Rauhut.
Dessutom bör man sikta in sig på utländska specialister för att få bort så kallade flaskhalsar. Specialistinvandring kan innebära allt från rörläggare till avancerade hjärnkirurger.
- I skogsindustrin i Jämtland diskuterar man bristen på trädplanterare och möjligheten att söka folk utifrån, säger Daniel Rauhut.
Från 1970-talet och framåt har möjligheten till jobb försämrats för invandrare i Sverige även om en viss förbättring har skett under senare år. De bakomliggande orsakerna är många men en förklaring är diskriminering, enligt en rapport från Institutet för tillväxtpolitiska studier.
- Vi har stränga lagar mot diskriminering i Sverige men de följs inte alltid och fortfarande finns det arbetsgivare som föredrar att anställa personer med svenska namn framför utländska även om deras kunskaper är likvärdiga, säger Daniel Rauhut.


MARIKA THORN GILLSTRÖM

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält