De ekonomiska ojämlikheterna mellan kvinnor och män tydliggörs i regeringens budgetproposition.
67 procent av kvinnorna arbetar heltid medan 90 procent av männen gör det.
Hälften av kvinnorna arbetar i offentlig sektor, hälften i privat. Av männen arbetar 80 procent i privat sektor och knappt 20 offentlig. Kvinnor arbetar ofta inom lägre betalda yrken och har lägre befattningar. Konsekvensen blir att kvinnor i genomsnitt tjänar 92 procent av vad männen gör.
Även om kvinnorna jämfört med för tio år sedan minskat sitt obetalda arbete med 40 minuter per dag och männen minskat sitt förvärvsarbete med 20 minuter per dag är det kvinnorna som står för merparten av hushållsarbetet. Männen däremot lagar och fixar hemma.
Kvinnorna gör de flesta inköpen, tar hand om äldre släktingar och barn. De tar ut 83 procent av föräldrapenningen, männen 17.
Sjukdom drabbar kvinnorna hårdare, 63 procent av sjukpenningdagarna tas ut av kvinnor, 37 av män. Flest sjukdagar har ensamstående mödrar med barn under 17 år. Förtidspensionärerna är också fler bland kvinnorna, 59 procent.
Att ha ett privat pensionssparande är vanligast bland sammanboende kvinnor med barn. Minst sparar ensamstående mödrar.
Kvinnorna är alltså mest beroende av välfärdssystemen och dessa stärker också deras ekonomiska ställning i förhållande till männen. Det gör också att kvinnorna, och framför allt ensamstående mödrar, är mer känsliga för förändringar i systemen, till exempel sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten. Därför slås det fast att det är viktigt att analysera hur förändringar av socialförsäkringar och skatter berör ekonomin för både kvinnor och män.
CHRISTINA SWAHN
67 procent av kvinnorna arbetar heltid medan 90 procent av männen gör det.
Hälften av kvinnorna arbetar i offentlig sektor, hälften i privat. Av männen arbetar 80 procent i privat sektor och knappt 20 offentlig. Kvinnor arbetar ofta inom lägre betalda yrken och har lägre befattningar. Konsekvensen blir att kvinnor i genomsnitt tjänar 92 procent av vad männen gör.
Även om kvinnorna jämfört med för tio år sedan minskat sitt obetalda arbete med 40 minuter per dag och männen minskat sitt förvärvsarbete med 20 minuter per dag är det kvinnorna som står för merparten av hushållsarbetet. Männen däremot lagar och fixar hemma.
Kvinnorna gör de flesta inköpen, tar hand om äldre släktingar och barn. De tar ut 83 procent av föräldrapenningen, männen 17.
Sjukdom drabbar kvinnorna hårdare, 63 procent av sjukpenningdagarna tas ut av kvinnor, 37 av män. Flest sjukdagar har ensamstående mödrar med barn under 17 år. Förtidspensionärerna är också fler bland kvinnorna, 59 procent.
Att ha ett privat pensionssparande är vanligast bland sammanboende kvinnor med barn. Minst sparar ensamstående mödrar.
Kvinnorna är alltså mest beroende av välfärdssystemen och dessa stärker också deras ekonomiska ställning i förhållande till männen. Det gör också att kvinnorna, och framför allt ensamstående mödrar, är mer känsliga för förändringar i systemen, till exempel sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten. Därför slås det fast att det är viktigt att analysera hur förändringar av socialförsäkringar och skatter berör ekonomin för både kvinnor och män.
CHRISTINA SWAHN
