Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Få vill betala mer för nya mobiltjänster

Varannan tjänsteman är positiv till att läsa och skicka e-post i mobilen. Lika många privatanställda är intresserade av karta och kompass. Men de flesta vill inte betala mer för 3G-tjänsterna visar en rapport från Sif.
Publicerad
Efter att användandet av mobiltelefoner under flera år ökat kraftigt drar utbyggnaden av 3G ut på tiden. Samtidigt använder allt fler SMS, skickar bild- och ljudfiler (MMS) och e-post. Försäljningen av telefoner som gör det möjligt att skicka bilder utgör cirka 40 procent av antalet sålda telefoner i Europa.
Operatörernas stora ekonomiska problem är en orsak till att genomslaget för 3G dröjer, en annan är oklarhet om vilken mix av tjänster som kommer att efterfrågas.
Intresset för e-post i mobilen samt karta och kompass är klart störst, visar Sifs undersökning. Drygt en fjärdedel vill se den person de pratar med, skicka MMS samt sköta bankärenden via mobilen. Män är mer intresserade av 3G-tjänster än kvinnor, men när det gäller att ladda ner och lyssna på musik är intresset lika stort. Att spela avancerade spel lockar ett fåtal. Störst intresse finns bland de yngre. Viljan att betala är också störst i den gruppen. I dag har 85 procent av svenskarna mobiltelefon, 80 procent betalar räkningen själva. 61 procent säger sig inte vara villiga att betala extra för nya tjänster.
Om 3G ska få genomslag krävs en annan prissättning, enligt Sifs branschekonom Magnus Kjellson, som också pekar på att 3G-utvecklingen bromsas av att momsen på digitala medier är 25 procent jämfört med 6 procent för papperstidningar.
Utvecklingen av 3G-marknaden kan, enligt Sif, ta fart genom utveckling av offentliga tjänster, stimulans av industriella tjänster, högt teknikintresse bland befolkningen, realistiska betalningsmodeller, nya momsnivåer samt ett nationellt profilprojekt kring den trådlösa utvecklingen.
Ett genombrott för 3G kommer också att förändra de anställdas situation konstaterar Sif. Då väntas nya frågor kring de anställdas integritet, förändrad mötesstruktur och ökad stressen.
I undersökningen, som genomfördes av Sifo på uppdrag av Sif, deltog 1 250 personer som var 15 år och äldre.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.