Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Euron skrämmer inte facket

- Från fackets sida har vi städat så att svensk löneutveckling är i takt med Europa, säger Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt och menar att ja eller nej till EMU inte spelar någon större roll för anställda i privata sektorn.
Publicerad
Lars-Bonny Ramstedt var en av tre fackliga förhandlingschefer som på onsdagen debatterade konsekvenserna för lönebildningen i Sverige av ett ja till euron. Det skedde på ett av TCO-kongressens seminarier.
Ove Johansson, Lärarförbundet, ansåg att en ansvarsfull lönebildning blir "oändligt mycket viktigare" vid ett EMU-medlemskap, eftersom riksbankens räntevapen försvinner.
- Fackets legitimitet är stabilitetspakten för vår del. Att få medlemmarna att stanna på mattan, sa Liisa Ödén Vento, HTF.
Ingemar Hansson och Anders Lindström, generaldirektörer för Konjunkturinstitutet respektive Medlingsinstitutet, hävdade att nedväxlingen av löneökningarna i Sverige måste fortsätta. Glappet mot EMU-länderna är en halv till en procentenhet.
- Den genomsnittliga ökningen av timlönerna bör vara 2 procent, sa Ingemar Hansson.
Anders Lindström signalerade att han inte gillade Kommunals konflikt och tillade:
- Om industrins anställda håller igen sina löner hjälper det inte kvinnorna i offentliga sektorn. Det ger bara ökade vinster i företagen samtidigt som skatteintäkterna minskar.
Lars-Bonny Ramstedt upprepade att Sifs kvinnliga medlemmar måste få mer och männen mindre i 2004 års avtalsrörelse för att åtgärda de osakliga löneskillnaderna. Även om euron inte påverkar privattjänstemännens löner får EMU följder för facket.
- Även den fackliga verksamheten internationaliseras och byråkratiseras. Europafacket får ett fastare grepp om lönebildningen. Det behöver inte vara negativt, sa Ramstedt.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.