Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Lösningar för personalen saknas på Barsebäck

Publicerad

Lösningar för personalen
saknas på Barsebäck

En uppgörelse om Barsebäck uppges vara nära. Såväl staten som Sydkraft och Vattenfall presenteras som vinnare. Men för personalen på verket är framtiden lika osäker som någonsin.

Allt fler uppgifter kommer fram som tyder på att en reaktor på Barsebäck snart kan stängas, precis som riksdagen önskat. Förhandlingarna mellan staten och Sydkraft börjar så sakta ge resultat. Med reservation för att den nya näringsministern Björn Rosengren ännu inte har hunnit sätta sin prägel på arbetet, förefaller en uppgörelse i princip vara klar.
Den reaktor på Barsebäck som ska läggas ned sätts i ett bolag tillsammans med reaktorerna i Ringhals, som ägs av Vattenfall. Sydkraft får ett cirka 30-procentigt ägande i Barsebäck/Ringhals, vilket motsvarar Barsebäcks båda reaktorer tillsammans. Vattenfall får strax under 5 miljarder kronor i ersättning av staten.
I Dagens Industri presenteras uppgörelsen som en seger för alla inblandade parter.
Men för personalen på verket är läget annorlunda.
- Det finns inga praktiska lösningar för oss ännu. Förutom den femåriga anställningsgaranti som vi alla har i botten. Vi vill se en karta över hur personalen ska hanteras fram till att en stängning blir av. Inte minst med hänsyn till att behålla en säker drift, säger Bo Strandberg, SIF-ordförande på Barsebäck.
- Vi har skrivit ett brev till den nya näringsministern om detta, men inte fått något svar ännu.
Tidigare stod företaget på er sida och kämpade mot en stängning av verket. Nu är en uppgörelse på gång. Ni känner er inte övergivna av ledningen?
-
Nej, det kan man inte säga. Man måste ju resonera rationellt. Får man ett så pass attraktivt anbud, då är man tvungen att ta det. Det är ju enkel marknadsekonomi.
- Fast det är klart att jag som enskild person kanske hade hoppats att det skulle bli på ett annat sätt. Efter beslutet i regeringsrätten att stängningen inhiberades trodde vi förstås att vi skulle kunna fortsätta. Vi tror ju på den här tekniken. Men vi kan inte ha några åsikter om förhandlingen som pågår.
Ni har med andra ord inga planer på att försöka protestera mot en överenskommelse mellan Sydkraft och staten?
- Nej då. Vi har nog med att köra verket. Vi hinner inte med något annat.

MAGNUS A JACOBSSON© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.