Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

SIF följer inte Seko i Vattenfallstriden

Publicerad

SIF följer inte Seko
i Vattenfallstriden

Oron är stor på Vattenfall. Efter att Seko lämnat alla styrelseuppdrag funderar nu SIF:arna på vad som ska göras.
- Jag förstår Seko, men de har haft lite bråttom, säger Lars Carlsson, ordförande i Vattenfalls SIF-klubb.

I tisdags eftermiddag beslöt fackförbundet Seko att lämna alla styrelseuppdrag inom Vattenfallkoncernen i protest mot att företaget planerar att minska arbetsstyrkan med 1 000 personer. De säger också upp samtliga samverkansavtal.
För att börja samarbeta igen kräver Seko att Vattenfall går med på att diskutera att övertaligheten inom företaget ska minskas under längre tid.
- Det finns en stor oro i Vattenfall, en klar irritation bland personalen, säger Lars Carlsson.
- På så vis förstår jag Sekos agerande, men det är ingenting för oss, i alla fall inte just nu. Det är svårt att veta vilka konsekvenserna egentligen blir av ledningens förslag.

Många småorter drabbas
Det åtgärdsprogram på 830 miljoner kronor som företaget tagit fram för att klara övertaligheten, genom kompetensväxling eller avtalspension, kommer att ta hand om en stor del av de 1000 som anses övertaliga.
- Det är åtskilliga som får nya möjligheter på det här sättet. Men samtidigt drabbar det många små lokaliseringsorter. Särskilt i Norrland, men inte bara där.
- Det är konstig att Vattenfall vill centralisera så mycket. Det är den största missen idag. Att de måste dra ihop personalen till vissa punkter. Det behövs inte med den nya teknik som finns tillgänglig.
För ett och ett halvt år sedan var det SIF som tog strid med Vattenfallsledningen. Då gällde det tillsättningen av nya personaldirektör.
- Då fick vi inte med de andra facken. Men nu kommer de och säger att de borde ha stött oss redan då, säger Carlsson.
- Man kan väl säga att kommunikationen mellan fackförbunden inom Vattenfall inte är den bästa just nu.
Under veckan som kommer ska SIF-klubbarna inom Vattenfall diskutera läget och fundera på vad som bör göras.

MAGNUS A JACOBSSON© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.