Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ericsson backer inte från risklöner

Publicerad

Ericsson backar inte
från risklöner

Ericsson står fast vid planerna på att införa ett nytt belöningssystem där de anställda riskerar sänkt lön om de inte når sina mål, men får en rejäl bonus om de lyckas. Fackförbunden är starkt kritiska.

- Vi är helt klart emot förslaget. Vi ser det som ett brott mot kollektivavtalen. Vi kan inte spela lotto med de anställdas löner, säger Arne Modin, SIF-ordförande på Ericsson.
När SIF-tidningen i slutet av förra veckan talades med honom sa Arne Modin att ledningen hade lovat att förslaget skulle dras tillbaka och inte genomföras i Sverige.
Men nu visar det sig att tankarna i allra högsta grad lever.
- Vi är intresserade av detta. Grundtanken ligger fast. Men den exakta utformningen får vi se. Vi behöver diskutera frågorna utförligt internt först, säger Lars Härenstam, ansvarig för belöningssystem och pensionsfrågor inom Ericsson.
Förhoppningen med systemet är att det ska motivera de anställda till att göra ett bättre jobb. Genom att till exempel riskera tio procent av lönen ska den anställde kunna vinna tjugo procent om målen uppnås.
- Tanken är att det ska kunna användas på många håll i företaget, men det är inte alla områden där det är meningsfullt. Vi får helt enkelt se vilken omfattning det kan bli. De allra flesta anställda som jag har talat med har reagerat positivt på möjligheten, säger Härenstam.

Facket kräver reträtt
Förslaget läckte ut i Ericssons personaltidning Kontakten, men mötte genast hård kritik från fackligt håll.
SIF och CF är överens om att man inte accepterar några lönesänkningar. Däremot kan CF tänkte sig att en del av löneökningarna i framtiden omvandlas till prestationslön.
- Om inte företaget backar måste vi begära förhandling mot det förslaget, säger Arne Modin.
Redan i dag tillämpar Ericsson individuell lönesättning, där den anställdes tekniska- och sociala och kompetens samt hans affärskompetens bedöms. Dock finns ingen risk för att den anställdes lön sänks.

MAGNUS A JACOBSSON© SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.