Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Försenat 3G kan leda till färre jobb"

En långsam utbyggnad av 3G riskerar att förstärka telekomkrisen och försvaga Sveriges tätposition som tekniknation, vilket kan påverka jobben negativt. Det menar Sifs branschekonom Magnus Kjellsson.
Publicerad
Flera operatörer har ansökt om dispens från målet att 3G-nätet ska vara fullt utbyggt till årsskiftet, nu senast Tele2 och TeliaSonera. Samtidigt förbereds en ny lag som gör att bolagen slipper begära uppskov och får upp till 1,5 år på sig att rätta till bristerna i näten.
- Ericsson och andrar systemleverantörer drabbas av att utbyggnaden skjuts upp, det är inte bra för leverantörerna att byggnaden är långsam. En försenad 3G-marknad kan leda till färre jobb, säger Magnus Kjellsson.
Även Sveriges tätposition som tekniknation är hotad, risken finns att utvecklingsprojekt av nya tjänster skjuts upp.
- Det är en nationell kamp, det gäller att vi har spetsföretag, det finns en viss risk för att vi kommer på efterkälken, säger Magnus Kjellsson som menar att Sverige skulle ha goda förutsättningar att ligga först eftersom användandet av både mobiler och Internet är högt.
Mycket talar för att det kan dörja flera år innan 3G-marknaden är fullt i gång vilket kan påverka den regionala industriutvecklingen negativt. Även utvecklingen av offentliga tjänster fördröjs. Just tjänsterna, deras innehåll och marknadsföringen av dem är problem för 3G.
- Viktigast för branschen är att komma bort från tekniken. Branschen har pedagogiskt varit dålig på att tala om vad det gäller. Därför saknas det kundtryck. Nu måste man hitta en killer-cocktail av tjänster som tillsammans blir intressanta för kunden.
För branschen återstår en rad svårigheter att lösa gällande infrastrukturen, svaga finanser, låg efterfrågan och inte minst att ta fram affärsmodeller för både samtrafiken i näten och innehållet i tjänsterna. Ut på marknaden redan i vår är telekomoperatören 3, som ligger långt framme i Italien.
- Det kan sätta fart på marknaden. En bit in på nästa år lanserar de andra aktörerna tjänsterna, säger Magnus Kjellsson.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.