Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Sifkritik mot budgetbesparingar

Både den minskade sjukersättningen och företagens större ansvar för sjuklönen får kritik av Sifs förbundsekonom Gösta Karlsson.
Publicerad
Uppgörelsen mellan socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet innebär besparingar på omkring 8 miljarder. Gösta Karlsson har förståelse för att staten skär ned sina kostnader.
- Att man behöver göra besparingar torde vara ganska klart, men sedan kan man diskutera var de ska ligga.
En betydande del sparas på sjukförsäkringen. Sjukpenningen sänks med två procent. I snitt handlar det om ungefär tio kronor per dag.
- Det kan betyda ett par hundra i månaden. Ligger man på marginalen är det en del, säger Gösta Karlsson.
- Vi förväntade oss höjningar av taket i sjukförsäkringen. Nu är det inte bara det att man skjuter på det ytterligare, man sänker ersättningen också.
Ett annat inslag i överenskommelsen är att en större del av ansvaret för sjukskrivningarna läggs över på arbetsgivarna genom att de får betala de anställdas sjuklön under tre veckor i stället för två. Företag med färre än 25 anställda ska dock få ett högkostnadsskydd.
- För mindre företag kan en vecka betyda rätt mycket pengar i det här konjunkturläget. Jag hoppas att den garanti man ska lägga in fungerar. Annars finns det risk att vi får se ett större frånfälle av småföretag framöver, säger Gösta Karlsson som också anser att det finns anledning att fundera över om de önskade effekterna verkligen kommer att uppnås. En av avsikterna med förslaget är att förmå arbetsgivarna att satsa på förebyggande arbetsmiljöarbete.
- Det kan leda till att man blir mer försiktig och tittar på vilka man anställer, snarare än att man gör något åt arbetsmiljön.
TCO:s ordförande Sture Nordh betecknar, i ett uttalande för TT, besparingen i sjukersättningen och det utökade betalningsansvaret för företagen som dåliga förslag. Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster är däremot försiktigt positiv och kallar förslaget "realistiskt".

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.