Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Regeringen bromsar satsningen på telekom"

Prioritera insatser som har direkt betydelse för dem som får lämna Ericsson. Det kräver Kjell Johnson, regionchef för Sif Stockholm, efter att satsningen på ett utvecklingsprogram för den krisdrabbade IT- och telekombranschen kom av sig.
Publicerad
- Nu händer inget, allt ligger och dammar på Ulrica Messings bord. Att vända sig till regering och departement hjälper inte, det bara bromsar upp, säger Kjell Johnson.
Teknikutvecklingsmyndigheten Vinnovas plan för att rädda branschen har gett få resultat. Ursprunget var Sifs idéer hösten 2001 då krisen i branschen uppmärksammades. Insatserna skulle rädda kompetensen, skapa nya jobb och påskynda utvecklingen för att Sverige skulle kunna behålla sin ledande position på området. Förra hösten presenterades ett regionalt utvecklingsprogram med förslag om satsningar på det Sifstödda utvecklingsföretaget Kista Applications, inventering av produkt- och affärsidéer samt utveckling av nya tjänster för den offentliga sektorn. Då var satsningen på 100 miljoner, men efter att Vinnova tagit fram en plan för satsningen omfattade den 3,5 miljarder.
- Satsningen blev för stor, det skulle ha avgränsats till snabba konkreta åtgärder, säger Kjell Johnsson som redan när förslaget presenterades var kritisk och ansåg att finansieringen var oklar, och att förslaget var otydligt och alltför långsiktigt.
För någon vecka sedan beslöt regeringen att göra en förstudie av testbäddar och satsa på bredbandsutbyggnad. Allt annat tycks dröja, men det är bråttom anser Sif.
- Det måste ske någonting nu, annars försvinner människor och skolar om sig. Det är viktigt för sektorn att kompetensen blir kvar. En rapport visar att de som sagts upp från Ericsson och startar eget inte gör det inom telekomsektorn, säger Kjell Johnson som menar att arbetsmarknadspolitiken stöttar individen men inte tar hänsyn till verksamheten.
Nu bearbetar Sif Näringsdepartementet, samtidigt tas kontakter med länsstyrelsen för att få in frågorna i ett regionalt tillväxtprogram.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.