Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Facket vill ha fri rörlighet för nya EU-länderna

Sverige bör ha särskilda övergångregler för invandring från de blivande EU-länderna i öst, anser regeringens utredare. TCO är kritisk till förslaget.
Publicerad
Nästa år växer EU kraftigt. Flera av de nya medlemsländerna i öst har en avsevärt lägre levnadsstandard än övriga EU, vilket gett åtminstone Österrike och Tyskland skrämselhicka. Därför har EU infört en rätt att stoppa arbetskraft från de nya medlemsländerna under högst sju år.
Sverige har tidigare sagt sig vara emot spärrar, men i det förslag som utredaren Berit Rollén nu presenterar finns regler för att motverka kriminalitet och missbruk av de svenska välfärdssystemen.
- Den ekonomiska klyftan mellan oss och de nya länderna är stor. Och med EU:s definition av ett arbete räcker det med 10 timmar i veckan för att vara garanterad försörjning och sjukvård i fem år. Därför finns det risk för invandring av personer med en kompetens vi inte behöver och som inte söker arbete, utan en bättre tillvaro.
För att få arbets- och uppehållstillstånd ska man vara erbjuden ett jobb med en lön som det går att leva på. Tillstånden ska bara ges ett år i taget. Dessutom ska Migrationsverket kontrollera att arbetsgivaren är seriös. Handläggningstiden ska inte vara längre än två veckor.
Både när det gäller frågan om lönen går att leva på och arbetsgivarens seriositet lär det uppstå bedömningsproblem, men Berit Rollén hävdar ändå att detta inte skulle kräva någon särskild förstärkning för Migrationsverkets del.
Från TCO:s sida är man negativ till förslagets huvuddrag.
- Vi tycker att det ska råda fri rörlighet från första dagen av EU-medlemskapet, den fria arbetsmarknaden ska gälla, säger Helena Carlestam på TCO som funnits med i utredningens expertgrupp. Däremot tycker TCO att det är bra att försöka förhindra brottslighet, oseriösa företag och missbruk av välfärden. Det får dock inte påverka "den vanliga" arbetskraftsinvandringen.
- Problem med kriminalitet bör åtgärdas med andra medel, säger Helena Carlestam.
TCO anser också att förslaget om att kontrollera arbetsgivarens seriositet på två veckor knappast är realistiskt. Dessutom anser man att uttrycket "en lön som det går att leva på" är subjektivt. I stället borde det vara kollektivavtalet som ska gälla.
Även Saco och LO är negativa till särskilda övergångsregler.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.