Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Ettårigt antistressprogram i Västerås

ABB-anställda i Västerås har nu möjlighet att delta i ett program mot stress och värk. Med hjälp av individuella handlingsplaner och egna handledare ska de ändra livsstil.
Publicerad
Programmet baseras på ABB Hälsans tidigare erfarenheter av behandlingsmetoder mot stressrelaterad ohälsa.
- Förr kunde man få vänta länge. För ett par år sedan började vi arbeta för att ta fram en ny modell och under senaste året har man kunnat gå in i ett individanpassat program direkt när behov uppstår, säger Inga Ahlberg, chef på ABB Hälsan.
- Då vi sett att stress- och utmattningsreaktioner i genomsnitt minskat hos de medverkande beslöt vi ha kvar och utveckla programmet. Vi har även haft med långtidssjukskrivna och alla har gjort större eller mindre framsteg.
Handlingsprogrammet läggs upp sedan en stressprofil, med stresstålighet och symptom på utbränning, tagits fram. Allt sker i samråd med en sköterska som vidareutbildats inom stressproblematik och som fungerar som mentor.
- Att man har regelbunden uppföljning med samma person hela tiden tror vi har stor betydelse för resultatet. Och de som deltagit har alla själva sagt att de tyckt det var väldigt bra, säger Inga Ahlberg.
Den medverkande erbjuds individuella åtgärder, som stödsamtal, avspänningsövningar och motionsråd. Även chef och medarbetare på arbetsplatsen kan beröras då företagshälsovården bland annat hjälper till med konflikthantering och stöd till systematiskt arbetsmiljöarbete.
I programmet ingår också en seminarieserie om stresshantering och livsstilsfrågor där även chef och anhöriga kan delta. Efter sex, respektive tolv, månader görs en ny stressprofil.
Pensionsförvaltaren Alecta anser att modellen är så intressant att man beslutat bidra med halva kostnaden, 7 000 kronor per medverkande, i ett ettårigt projekt som inleds före årsskiftet. Denna gång ska de berörda följas åt.
- Alecta vill undersöka hur gruppdynamiken påverkar resultatet. Man ska sedan utvärdera projektet med hjälp av ett instrument som räknar ut vinsten av rehabiliteringsinsatserna, säger Inga Ahlberg.
Även anställda som inte är knutna till ABB Hälsan kan delta i programmet i mån av plats.

ANITA TÄPP








Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält