Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Storföretagens arbetsmiljö synas

Arbetsmiljöinspektionen granskar 14 företagskoncerner och myndigheter med tillsammans fler än 100 000 anställda.
Publicerad


Några av de verkliga jättarna på den svenska arbetsmarknaden ska utsättas för AI:s skärskådning: ABB, IKEA, Posten, Securitas och Falcks. Två livsmedelsjättar, Swedish Meat och Arla Foods, finns med i svepet. De myndigheter man inspekterar är Luftfartsverket, Migrationsverket och Jordbruksverket. Sveriges Television är med på mediasidan. Utöver IKEA granskas detaljhandelsföretagen Dressman, OnOff och Överskottsbolaget.
Istället för att dela upp kraven på de olika arbetsplatserna var för sig, ställer AI nu upp "Sverige-krav" mot de högsta företags- och myndighetsledningarna. Dessa krav ska uppfyllas på alla de arbetsställen där koncernerna eller myndigheterna har sin verksamhet. Samtliga AI:s distrikt, från Luleå i norr till Malmö i söder, är involverade i offensiven.
Det är första gången som Arbetsmiljöinspektionen genomför en stor och landsomfattande offensiv för att få bort dåliga arbetsmiljöer. Ett annat syfte är att markera arbetsmiljöarbetets betydelse för de högsta cheferna på koncern- och myndighetsnivå. Aktionen är så stor att den kommer att ta två år att genomföra. Först år 2004 kan en slutlig utvärdering göras.
- Vi inspekterar ett urval av arbetsgivarnas arbetsplatser, men de ska undanröja de brister vi finner på samtliga enheter, oavsett var i landet de befinner sig. Om inte detta sker tar vi till tvångsåtgärder som förelägganden, förbud och viten, berättar Rolf Perlman, jurist och projektansvarig på Arbetsmiljöinspektionen.
Totalt satsar AI över 1 miljon kronor på projektet. Om det slår väl ut kommer verksamheten att utvidgas till ännu fler riksomfattande koncerner och myndigheter i framtiden.
- Vi vill att kravnivån ska vara likadan för de olika arbetsplatserna var koncernen eller myndigheten än har sin verksamhet. Det ska inte vara lättare att bryta mot arbetsmiljölagen i Haparanda än i Ystad, säger Rolf Perlman.

BILL ERLANDSON

Myndigheter och koncerner som ingår i Arbetsmiljöinspektionens riksomfattande tillsyn:
1. Jordbruksverket
2. Luftfartsverket
3. Migrationsverket
4. ABB Service
5. Arla Foods
6. Dressman
7. Falck Security
8. IKEA
9. ONOFF Sverige
10. Posten Sverige/postcenter
11. Securitas Värde
12. Swedish Meats
13. Sveriges Television
14. Överskottsbolaget


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält