Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sif organiserar om för 65 miljoner

Bättre fungerande a-kassa och utökad facklig service till medlemmarna runt om i landet. Det är målet för den största omställningen i Sifs historia.
Publicerad
Till en kostnad av 65 miljoner kronor ska mellan 55 och 60 anställda ställas om för andra uppgifter. Efter att ha diskuterat med ordförandena i Sifs avdelningar och lyssnat till en debatt i förbundsfullmäktige tog förbundsstyrelsen i dag det definitiva beslutet att centralisera a-kassan, ekonomin och medlemsregistret.
Redan i dag jobbar 33 personer centralt på Sifs a-kassa i Stockholm. De har sina lokaler i Sifhuset och ska nu bli dubbelt så många. Inga a-kassehandläggare blir kvar på avdelningskontoren, där i dag ett 80-tal anställda jobbar med a-kasseärenden på hel- eller deltid.
Förbundets medlemsadministration sysselsätter 76 personer, flertalet på avdelningskontoren. Meningen är att det arbetet ska centraliseras och lokaliseras till Sifkontoret i Malmö.
Så gott som all ekonomihantering - i dag 39 personer - centraliseras till Stockholm.
Som ett resultat av åtgärderna väntas 25-28 administrativa tjänster kunna ställas om för mer medlemsnära kontakter och rådgivning, till exempel arbetsplatsbesök och frågor som rör löner, arbetsmiljö samt kompetens och karriär.
- Vi centraliserar administrativa funktioner och decentraliserar medlemsnära arbete för att också kunna ge bättre stöd till klubbar och förtroendevalda, sa styrelseledamoten Karl-Eric Hallgren under tisdagens debatt i förbundsfullmäktige.
- För en facklig organisation är regionalpolitiska hänsyn underordnade.
Det senare sa Hallgren som kommentar till önskemål att lokalisera a-kassan till Luleå eller annan ort, där hyreskostnader och personalomsättning är lägre än i Stockholm.
Omskolning av administratörer och nyrekrytering samt flyttning beräknas kosta 65 miljoner, en summa som ska fördelas mellan Sif och a-kassan, som är en egen juridisk person. Delar av förbundets kostnader kan komma att finansieras av den s k framtidsfonden, som står till styrelsens förfogande för strategiskt utvecklingsarbete.
Avsikten är inte att omställningen ska tvinga fram uppsägningar av personal. Några löften ges dock inte för perioden efter nästa kongress 2004.
Efter förhandlingar ska den nya organisationen börja genomföras i mars nästa år och vara i drift vid årsskiftet 2003/04. Omskolning av personal ska pågå fram till våren 2005.
Beslutet i förbundsstyrelsen var inte enhälligt. De två personalrepresentanterna stod fast vid sin reservation från 25 oktober till förmån för att behålla nuvarande organisation med fullservicekontor i hela landet. Även styrelseledamoten Viola Backlund, Mellannorrland, reserverade sig av samma skäl.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält