Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Skelett ska visa Sifs arbetsmiljöarbete

Stress står i fokus för Sifs pågående annonskampanj. Målgruppen är drygt en miljon högskoleutbildade i 25-40 åldern. Syftet är att uppmärksamma dem på att Sif arbetar med arbetsmiljö. Kostnaden är 9 miljoner kronor.
Publicerad
I Stockholm, Göteborg och Malmö har annonserna synts på 2 000 bussar och stortavlor. De som läser morgontidningarna möts nu av helsidesannonser med skelett, förhållandevis långa texter om stress och arbetsmiljö samt Sifs logotyp. Under vecka 43, som är den europeiska arbetsmiljöveckan, och fyra veckor framåt, kommer annonsering att ske i landets 33 största dagstidningar, affärspress och fackpress för IT-branschen. Även på webben kommer annonserna att synas på sajter som Aftonbladets, MSN, Yahoo, Finans Vision och Dagens Industri.
- Vi vill visa att Sif arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det finns inte så stor kännedom om vad facket gör, säger Helena Ljungberg, projektledare på Sifs informationsenhet.
Kampanjen inleds när de 30 regionala arbetsmiljöombuden genomfört drygt 800 besök på företag. Ambitionen är att besöka 9 000.
- Många pekar på stress som problem, men vi har en lösning. Syftet är att inspirera till ett metodiskt arbetsmiljöarbete och skapa engagemang för det, säger Helena Ljungberg.
Syftet med kampanjen är också att skapa opinion bland beslutsfattare och politiker, liksom att nå nya medlemmar. Material har sänts ut även till klubbordföranden och arbetsplatsombud.
- Det är ingen rekryteringskampanj. Men jag tror att nya medlemmar kan lockas, jag tror att man sympatiserar med ett fack som arbetar med dessa frågor. Det här kan bidra till ett beslut, säger Helena Ljungberg.
Förra höstens annonskampanj med inkomstförsäkringen i fokus gav 600 nya medlemmar.
- Vi har inte gjort någon prognos, kanske får vi 100 nya medlemmar, säger Sifs marknadschef Emma Källgren.
Målgruppen för kampanjen är högskoleutbildade i 25-40-årsåldern, vilket är drygt en miljon människor. Kampanjen beräknas nå 80 procent av målgruppen med cirka 9 miljoner exponeringstillfällen.
Både före och efter kampanjen genomförs statistiska mätningar, genom intervjuer, för att se vilket resultat kampanjen har.
- Vi undersöker om kännedomen och kunskaperna om Sifs insatser för arbetsmiljön har ökat, säger Helena Ljungberg.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.