Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän åtalade efter dödsolycka

Tre tjänstemän står nu åtalade för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott till följd av en dödsolycka som inträffade på Oskarshamns kärnkraftverk våren 1999.
Publicerad
Olyckan hände vid den årliga översynen av en reaktor då en inhyrd specialist kom i kontakt med strömförande delar i en generatorbrytare.
- Innan något arbete kan utföras måste alltid en driftorder göras. Flera personer, med olika ansvarsområden, kryssar i vad som ska göras innan arbetet utförs. Men trots dubbelkontroller kan det gå fel, förklarar huvudskyddsombudet Christina Johansson.
Den chef som står åtalad har det yttersta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen. De två övriga åtalade ansvarar för att arbetsordern är rätt upprättad. Efter olyckan tog Sifklubben, via förbundets avdelning i Oskarshamn, kontakt med Sifs kansli för juridisk hjälp men arbetsgivaren ställde upp med advokathjälp åt de berörda.
Kammaråklagare Thomas Hagman hävdar att de anställda sedan tidigare varit missnöjda med arbetsberedning och hantering av arbetsbeskeden. Han anser att den högsta chefen känt till bristerna men underlåtit att vidta åtgärder för att säkerställa tillräckligt utförliga beskrivningar av arbetsberedningarna och att även de två övriga åtalade brustit i sitt ansvar.
Sifklubbens vice ordförande Mats Nilsson känner inte igen det missnöje som åklagaren beskriver.
- Det som funnits är att kraven på pappersdokumentation är för höga. Allt vi gör, även det som görs rent rutinmässigt, måste dokumenteras och det gör arbetet tungrott. Något annat missnöje känner jag inte till, säger Mats Nilsson.
Christina Johansson ifrågasätter att hennes kollegor åtalas för olyckan.
- Det känns fel eftersom ingen gjorde något medvetet för att det skulle gå så här illa. Samtidigt är det ju så att eftersom en dödsolycka har skett måste en rättslig prövning göras. Men det borde vara företaget som åtalas och inte den enskilde, säger hon.
Kammaråklagare Thomas Hagman menar att även arbetsgivaren ställs till ansvars för det som skett.
- Chefen är ju arbetsgivarens representant. Men i det här fallet valde jag att åtala båda leden eftersom jag anser det finns lagligt stöd för det. När det gäller så farliga saker som 21 000 volt i en apparat så ställer det väldigt höga krav på de som arbetar med det här. Man kan jämföra med trafiken där vi alla ställs till svars om vi bryter mot trafikreglerna och så är det också på många andra områden. Man måste vara noggrann och jobba aktivt för att det inte ska hända sådana här olyckor.
Sifs chefsjurist Eva-Helena Kling säger:
- VD har det övergripande arbetsmiljöansvaret. Men det är ju chefers och arbetsledares lott att de fått arbetsmiljöansvaret för olika områden delegerat till sig och då är det också de som åker dit om något händer. Och eftersom det är de som har mest insyn i den dagliga verksamheten så är det väl också rimligt. Men då måste de också ha kunskap och befogenheter att göra något åt det som inte är bra.
Rättegången i tingsrätten inleds den 13 november. Kammaråklagare Thomas Hagman kommer att yrka på villkorliga domar och böter eftersom det handlar om ett "försummelsebrott utan uppsåt".

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Northvolts konkurs – det här kan anställda förvänta sig

Under onsdagen ansökte batteritillverkaren Northvolt om konkurs. Sammanlagt är närmare 4 500 anställda berörda. De här kan de förvänta sig framöver, enligt Unionens förbundsjurist Filip Vujcic.
Lina Björk Publicerad 13 mars 2025, kl 06:00
Northvolt_konkurs
De anställda på Northvolt ska gå till jobbet tills dess att konkursförvaltaren kommer med annan information, säger Unionens förbundsjurist Filip Vujcic. Foto: Jonas Westling/TT

Den största konkursen i modern tid är ett faktum. Men vad händer med de anställdas löner och anställningar? Unionen har förberett sig på ett antal scenarier sedan det stod klart att Northvolt stod vid ruinens brant. Ett av dem är det som händer nu, enligt Filip Vujcic. 

Vad kan de anställda förvänta sig nu?
– Det första som händer nu är att vi ska inleda en dialog med konkursförvaltaren tillsammans med alla parter och berörda fackförbund, om hur och när lönegarantin ska kicka igång, hur anställningarna ska hanteras och hur arbetsskyldigheten ser ut. 

Ska de anställda fortsätta gå till jobbet?
– Fortsätt att jobba som vanligt till dess att konkursförvaltaren kommer med andra instruktioner. Om du inte går till jobbet kan det ses som arbetsvägran och i slutändan betyda att du inte har rätt till den statliga lönegarantin.  

Kommer de anställda få någon lön?
– Ja, om konkursförvaltaren beviljar statlig lönegaranti. 

Hur lång tid tar det innan de anställda får sina pengar?
– Det beror på när i tiden konkursförvaltaren fattar beslut. Det brukar sedan vanligtvis ta några veckor innan Skatteverket betalar ut pengarna. 

Vad kan de anställda göra nu för att förbereda sig? 
– De kan ha pappersarbetet redo, anställningsavtal och tidigare lönespecifikationer. Se till att ha kopior sparade utanför företagets datasystem. Kontrollera så att företaget har betalat ut rätt löner bakåt i tiden, så att det inte finns skulder kvar. Om du blir arbetsbefriad är det viktigt att anmäla dig hos Arbetsförmedlingen omedelbart, vänta inte tills dagen efter du fått beskedet.

Vad kan hända med medarbetarnas anställningar på Northvolt?
– I 90 procent av fallen slutar konkurser med att de anställda blir uppsagda. Men den här konkursen är komplex, innehåller många bolag och möjligtvis intressenter som kan köpa eller bli delägare, så jag kan inte spekulera i det i nuläget.

Vilka är Unionens främsta prioriteringar just nu?
– Vi vill se en effektiv hantering av lönegarantibeslut hos konkursförvaltaren så att våra medlemmar får ut sina löner så fort som möjligt. Sedan kommer vi att fortsätta vår dialog och informera löpande under tiden. Sedan hoppas vi såklart att den kompetens som finns hos våra medlemmar tas till vara på. Det vore en enorm förlust för svensk och europeisk konkurrenskraft om dessa investeringar inte tas tillvara på.