Sifhandledning sätter fokus på arbetsmiljön

- Många, både inom facket och från arbetsgivarhåll, har önskat att vi ska arbeta med arbetsmiljön. Men från ord till handling är det ju som bekant ofta långt. Vi har varit dåliga på att få in arbetsmiljön som en naturlig del i det dagliga arbetet, säger Runo Carlsson.
- Enligt arbetsmiljölagen ska en samverkan ske på alla arbetsplatser men tyvärr är det ofta inte så. Vid förändringar sker förhandlingar enligt mbl där miljöaspekten sällan behandlas. Förhandlarna kör sitt race och arbetsmiljöfolket sitt. Syftet med handledningen är att vi nu ska samverka bättre.
Skriften beräknas vara ute i avdelningar och klubbar i september. Den ska även användas vid utbildning för förhandlare och arbetsmiljöombud.
Handledningen behandlar olika situationer då facket kan förhandla med arbetsgivaren om arbetsmiljön. Det är främst vid en förändring, exempelvis en neddragning, på arbetsplatsen eller när man misstänker eller har konstaterat ohälsa.
Läsaren får handfasta råd om förberedelser inför en förhandlingen och hur den kan genomföras.
- Det nya är att vi har kopplat ihop stödet av Arbetsmiljölagen med det stöd och de regler som finns i las och framför allt i mbl. Vi vill få till ett kombinationsarbete. I dag vet tyvärr många inte ens om att det är möjligt, säger Runo Carlsson.
Reglerna har funnits i flera år. Varför agerar Sif så sent?
- Det är väl så att man måste ner i en djup kris för att få det rätta intresset. De höga
ohälsotalen, med dess konsekvenser både för individer, företag och samhälle, spelar naturligtvis stor roll för att våra attityder till arbetsmiljöarbetet äntligen förändrats.
Runo Carlsson hävdar att situationen är minst lika dålig i andra förbund.
- Det finns ett stort behov av material av det här slaget. Sedan det blivit känt att vi håller på med det här så har jag fått förfrågningar från flera håll.
- På många företag finns en partsgemenskap när det gäller att rehabilitera en tjänsteman som blivit sjuk eller arbetsskadad. Men att ta sig samman och undersöka varför, analysera det och vidta åtgärder på arbetsplatsen sker alltför sällan. Det behövs ett annat tänkande för att vi verkligen ska kunna tala om ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

ANITA TÄPP

Läs även om ett regeringsbeslut som innebär att arbetsgivaren nu, enligt arbetsmiljölagen, är skyldig att göra en "riskanalys" innan en förändring på arbetsplatsen sker, genom att söka på ordet arbetsmiljö i vårt nyhetsarkiv.

Arbetsmiljö

Hund vid dator. — Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.

– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.

Finns regler för skärmjobb

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.

”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna”

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.

Tips: Se hjärnan som en ”muskel”

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:

Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.