Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sifhandledning sätter fokus på arbetsmiljön

I höst får alla Sifs förhandlare en handledning om hur man kan arbeta med arbetsmiljön via förhandlingar på arbetsplatsen.- Jag vågar påstå att vi gör en pionjärhandling, säger Sifs arbetsmiljöombudsman Runo Carlsson.
Publicerad
- Många, både inom facket och från arbetsgivarhåll, har önskat att vi ska arbeta med arbetsmiljön. Men från ord till handling är det ju som bekant ofta långt. Vi har varit dåliga på att få in arbetsmiljön som en naturlig del i det dagliga arbetet, säger Runo Carlsson.
- Enligt arbetsmiljölagen ska en samverkan ske på alla arbetsplatser men tyvärr är det ofta inte så. Vid förändringar sker förhandlingar enligt mbl där miljöaspekten sällan behandlas. Förhandlarna kör sitt race och arbetsmiljöfolket sitt. Syftet med handledningen är att vi nu ska samverka bättre.
Skriften beräknas vara ute i avdelningar och klubbar i september. Den ska även användas vid utbildning för förhandlare och arbetsmiljöombud.
Handledningen behandlar olika situationer då facket kan förhandla med arbetsgivaren om arbetsmiljön. Det är främst vid en förändring, exempelvis en neddragning, på arbetsplatsen eller när man misstänker eller har konstaterat ohälsa.
Läsaren får handfasta råd om förberedelser inför en förhandlingen och hur den kan genomföras.
- Det nya är att vi har kopplat ihop stödet av Arbetsmiljölagen med det stöd och de regler som finns i las och framför allt i mbl. Vi vill få till ett kombinationsarbete. I dag vet tyvärr många inte ens om att det är möjligt, säger Runo Carlsson.
Reglerna har funnits i flera år. Varför agerar Sif så sent?
- Det är väl så att man måste ner i en djup kris för att få det rätta intresset. De höga
ohälsotalen, med dess konsekvenser både för individer, företag och samhälle, spelar naturligtvis stor roll för att våra attityder till arbetsmiljöarbetet äntligen förändrats.
Runo Carlsson hävdar att situationen är minst lika dålig i andra förbund.
- Det finns ett stort behov av material av det här slaget. Sedan det blivit känt att vi håller på med det här så har jag fått förfrågningar från flera håll.
- På många företag finns en partsgemenskap när det gäller att rehabilitera en tjänsteman som blivit sjuk eller arbetsskadad. Men att ta sig samman och undersöka varför, analysera det och vidta åtgärder på arbetsplatsen sker alltför sällan. Det behövs ett annat tänkande för att vi verkligen ska kunna tala om ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

ANITA TÄPP


Läs även om ett regeringsbeslut som innebär att arbetsgivaren nu, enligt arbetsmiljölagen, är skyldig att göra en "riskanalys" innan en förändring på arbetsplatsen sker, genom att söka på ordet arbetsmiljö i vårt nyhetsarkiv.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält