Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Drogtester het fråga för facket

Personal drogtestas ofta med hänvisning till sin egen och andras säkerhet. Men från fackligt håll manar man till försiktighet.
Publicerad
Nyligen kom siffror från Lab Medicin vid Huddinge sjukhus som visar att mer än hälften av Sveriges 100 största företag använder någon form av drogtester i sin verksamhet. Användandet av drogtester ökar med 25 procent varje år och i år beräknas 20 000 anställda bli testade.
- Det finns inga lagar som reglerar drogtester, säger Roland Bergkvist, jurist på Sif.
En arbetsgivare kan kräva att alla anställda ska lämna urin vid ett drogtest. Den som vägrar riskerar att sägas upp.
- Man har rätt till sin egen kropp. Men arbetsgivaren kan ändå straffa en, exempelvis genom att påstå att man är ohörsam och att man därför inte kan vara kvar på jobbet. Man kan alltså bli uppsagd. Detta kan sedan bli föremål för prövning i AD, säger Sif:s chefsjurist Eva-Helena Kling.
Roland Bergkvist:
- Arbetsgivarna har arbetsledningsrätten, den köpte de 1906. Det var då facken fick rätt att organisera sig utan att bli motarbetade. I gengäld gick vi med på att arbetsgivaren är den som ska leda och fördela arbetet och har rätt att anställa och avskeda efter eget huvud.
Just nu pågår en integritetsutredning som ska mynna i ett lagförslag. I utredningen tar man upp frågan om drogtester och diskuterar om de ska tillåtas om det föreligger risk för människors liv eller hälsa, men även om det finns risker för miljön.
I Europadomstolen väntar en svensk städerska på att få sitt ärende prövat. Hon fick sparken från Oskarshamns kärnkraftverk sedan hon vägrat lämna urinprov för drogtest. Kvinnan anser att hennes arbete inte kunde klassas som förenat med allvarlig risk och ansåg att ett drogtest vore att kränka hennes integritet.
- Hade hon arbetat i ett annat företag hade Arbetsdomstolens utslag kunnat bli ett annat. Nu gjorde man bedömningen att säkerhetsintresset tog över integritetsintresset, säger Roland Bergkvist.
Sif anser att drogtester ska vara undantag. Slumpmässiga tester kommer man aldrig att acceptera.
- Ska man ha drogtester så ska det ingå i ett helt program med åtgärder. Frågan om narkotika kan regleras genom kollektivavtal. En policy som många företag inför kommer ofta ensidigt från arbetsgivaren. I ett kollektivavtal kan vi kräva att den som upptäcks inte ska sägas upp utan ska få hjälp och rehabilitering. Vi har kommit ganska långt när det gäller alkoholmissbruk, säger Roland Bergkvist.
Andra aspekter av drogtester som måste regleras i lag är hur de ska förvaras, vem som ska få tillgång till resultaten och hur länge de ska finnas kvar. Integritetsutredningen väntas bli klar till årsskiftet.

LINDA SVENSSON/ANITA TÄPP©siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält