Bra betalt för ändrad semester?

2000 kronor extra per dag för den som snabbt måste ändra sin semester. Det kan Volvo Aero få betala enligt årets lokala sommaravtal. Sparsam lagerhållning kostar också pengar.

På flera håll i det svenska näringslivet innebär sommartider inte någon längre sammanhängande ledighet för personalen. Orderingången kan vara ojämn och varor måste levereras också när andra sitter bakom flötet eller vandrar i fjällen. En del tvingas till och med rucka på sina semesterplaner strax innan de ska realiseras.
Volvo Aero i Trollhättan, som tillverkar komponenter till flygmotorindustrin i bland annat USA, är ett företag som under flera år haft sådana problem med produktionen att personalen oplanerat måste arbeta när andra har ledigt. Fackklubbarna har därför skrivit speciella avtal med företaget om vilken ersättning som ska då utgå.
Christer Daag är SIF-klubbens ordförande:
- Att inte få en sammanhängande sommarsemester är verkligen inte bra. Men om det sker ska våra medlemmar i alla fall få bra ersättning, säger han.
Årets sommaravtal innebär att vid förändringar som görs så sent som två veckor innan den planerade huvudsemestern som ska vara fyra veckors sammanhängande ledighet ska ersättning utgå med 1000 kronor per dag om ledigheten förläggs senast den 31 augusti. Om huvudsemestern läggs ännu senare utgår en ersättning med 2000 kronor per dag. Den som kallas in att arbeta under veckoslut under pågående semester får också extra ersättning. Dessutom får företaget stå för kostnader som den anställde kan få för till exempel bokade resor eller hyrstugor.
Anledningen till att personalen på Volvo Aero för tredje året i rad tvingas att ändra sina semesterplaner är att Volvo Aero inte i tid fått tillräckliga leveranser från sina underleverentörer. Det har också varit kvalitetsproblem med vissa av de leveranser man fått. Dessa problem skulle i och för sig ha kunnat undvikas om Volvo Aero haft tillräckliga buffertlager. Men de flesta större företag vill undvika att ha kapital bundet i stora lager.
– Det är mycket dyrt att hålla stora reservlager och på så sätt undvika semesterproblemen. Men då ska det också kosta att inte ha det, säger Christer Daag.

GUNNAR HÄGG© siftidningen