Förra året avslog Försäkringskassan hälften av de ansökningar som handlade om sjukersättning. Den siffran har legat på ungefär samma nivå de senaste fem åren. 

Varför är det så, Martin Jonasson, områdeschef på Försäkringskassan? 

– Riksdagen har satt upp höga krav för att man ska kunna få sjukersättning beviljad. I princip ska man inte kunna ta något jobb alls på arbetsmarknaden, någon gång mer i framtiden.

I dag har omkring 220 000 personer sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Det motsvarar cirka 3,5 procent av befolkningen i arbetsför ålder. 

För 20 år sedan var andelen nästan tre gånger så hög.

Att antalet mottagare har minskat beror till stor del på regeländringar som gjort det svårare att få sjukersättning. Samtidigt har gruppen som får sjukersättning förändrats. 

I dag har drygt hälften, 53 procent, en psykiatrisk diagnos som huvudorsak till ersättningen. För 20 år sedan var motsvarande andel omkring en tredjedel. 

För att få ersättning måste både en läkare och Försäkringskassan tycka samma sak. Men de gör det inte alltid. 

– Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har olika roller. Läkare ska stå för medicinsk behandling medan Försäkringskassan ska pröva rätten till ersättning. 

– Sjukdom eller medicinska besvär ger i sig inte rätt till ersättning, utan det som avgör är huruvida det finns arbetsförmåga. 

Vad händer med personer som nekas sjukersättning trots att de själva anser sig sakna arbetsförmåga?

– De flesta som ansöker om och beviljas sjukersättning har redan sjukpenning. Om personen inte redan har sjukpenning så informerar vi om hur man skyddar sin SGI och informerar om andra ersättningar eller delar av trygghetssystemet som kan vara aktuella, till exempel sjukpenning, livränta eller försörjningsstöd hos kommunen. 

– Vi erbjuder också omställningsmöte med Arbetsförmedlingen.

Kraven för sjukersättning har blivit hårdare

Hårdare krav kring sjukersättningen gör att personer som är långtidssjukskrivna blir kvar med sjukpenning, som behöver sökas om efter en viss tid.  

–   När lagstiftningen för sjukersättning förändrades 2008 så minskade antalet personer med sjukersättning och vissa av dem som i dag har långa sjukfall med sjukpenning skulle med tidigare regler förmodligen ha haft sjukersättning. 

Men det finns för- och nackdelar med båda ersättningsformerna. 

–   Ersättningsnivån för sjukpenning är oftast högre än för sjukersättning. Det är också fler som har sjukpenning som faktisk kommer tillbaka i arbete – även bland personer som varit sjukskrivna länge. Sjukersättning har oftast lägre ersättningsnivå men ger en större ekonomisk trygghet på så sätt att den löper på tills vidare, medan sjukpenning är tidsbegränsad och man regelbundet måste ansöka igen, säger Martin Jonasson.

Få får ändrat beslut efter omprövning

Det finns möjlighet att överklaga Försäkringskassans beslut om avslag. Men den som begär en omprövning har små chanser att få sitt beslut ändrat. 2025 blev 4,8 procent av avslagen i stället godkända efter en prövning. För dem som gick vidare till domstol ändrades 10,3 procent av avslagen efter omprövningen.