Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Anna Bodin nekas sjukersättning: ”Snart flyttar jag ut i skogen”

Efter en operation som tog bort större delen av tunntarmen måste Anna Bodin från Göteborg ha blöja på grund av ständig diarré. Men Försäkringskassan menar att alla möjligheter till jobb inte har uttömts och hon nekas sjukersättning.
Lina Björk Publicerad
Anna Bodin i Göteborg har nekats sjukersättning fem gånger
Anna Bodin har nekats sjukersättning fem gånger och hon är inte ensam. Hälften av dem som söker den ersättningen hos Försäkringskassan får nej.  Foto: Nicke Messo.

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

Vi har träffat tre personer som har hamnat där. Här är Annas historia. 

–  Inte en enda sjukdag har jag haft på mitt förra jobb, säger Anna Bodin från Göteborg när hon ska beskriva sitt arbetsliv. 
 

Hon jobbade som chef i många år. Men under de senaste 20 åren har det inte blivit mycket jobb. Några allvarliga diagnoser, bland annat lungemfysem och Chrons, en kronisk och inflammatorisk tarmsjukdom, har gjort vardagen komplicerad. En stor del av tunntarmen har opererats bort och hon behöver stundtals använda blöja på grund av ständig diarré. 

Därför ansökte hon om sjukersättning i mitten av 2000-talet. Sedan dess har hon sökt fem gånger och fått avslag lika många gånger. 

Hon är inte ensam. Drygt hälften av dem som söker ersättningen får nej av Försäkringskassan. 

–  Varje gång får jag börja om, och förklara 50 års sjukdomshistoria. Och ändå har jag haft utlåtanden från experter och en tidigare bedömningsläkare på Försäkringskassan. Men det blir nej i alla fall. 

 

Försäkringskassan: för frisk för ersättning

När hon slutade sitt jobb levde hon på ett avgångsvederlag en tid. Sjukpenning har hon haft i omgångar som sjukskriven, men efter en arbetsträning som hon inte kunde slutföra tyckte Försäkringskassan att hon avbrutit sina förpliktelser i förtid och satte stopp för ersättningen. 

I dag lever hon på försörjningsstöd, en ersättning kommunen ger till ekonomiskt utsatta (se ruta). Men även där finns krav på att delta i aktiviteter som ska minska avståndet till arbetsmarknaden. 

– Socialen vill egentligen inte betala ut försörjningsstöd eftersom jag är sjuk. De tycker att jag ska vända mig till Försäkringskassan. Och Försäkringskassan tycker att jag är för frisk för ersättning och ska jobba i stället. Det är en ond cirkel.

Jag kan inte unna mig någonting. 
Ibland köper jag en resa med Västtrafik.

Anna Bodin anses för frisk för att få sjukersättning från Försäkringskassan 
Ett flertal diagnoser under tjugo års tid har hållit Anna Bodin borta från arbetsmarknaden. Men Försäkringskassan nekar henne ändå såväl sjukersättning som sjukpenning och anser att hon kan söka vissa jobb.  Foto: Nicke Messo.

De fysiska symptomen av hennes sjukdomar är psykiskt påfrestande. Men den ekonomiska stressen är värre. 

– Stressen för pengar gör mig sjuk. Jag har fullständig panik, snart flyttar jag ut i skogen. Jag kan inte unna mig någonting. Ibland köper jag en resa med Västtrafik och åker hem till en väninna, men det är ungefär det jag har råd med. 

"Hade jag inte haft min hund hade jag inte orkat" 

– Eftersom jag lever själv och inte kan få hjälp av andra så är jag ju helt i händerna på myndigheterna. Ett sent utbetalningsbesked av försörjningsstödet innebär katastrof för mig. 

Hur ser du på framtiden och möjligheten till sjukersättning?

– Tyvärr tror jag att det handlar mycket om vem man möter på andra sidan telefonen. Om det är en handläggare som lyssnar och förstår så kan det gå vägen. Annars vet jag inte, hade jag inte haft min hund hade jag inte orkat. 

–  Det jag säkert vet är att om jag hade fått sjukersättning så hade jag haft en helt annan livssituation, där jag slapp all stress över pengar. Jag hade kunnat planera mitt liv på ett helt annat sätt och varit mycket friare. Med all säkerhet friskare, jag hade kanske till och med kunnat bidra till samhället, säger Anna Bodin. 

Vad är försörjningsstöd?

  • Försörjningsstöd (som förr kallades socialbidrag) är en tillfällig ekonomisk hjälp som du kan ansöka om hos socialtjänsten i din kommun, om du inte kan betala dina vanliga utgifter eller försörja dig själv. 
  • Ett krav för att få ersättningen är att du (om du kan arbeta) aktivt måste söka jobb och vara inskriven på Arbetsförmedlingen. 
  • Ersättningen ska täcka kostnader som till exempel hyra, el och hemförsäkring.

Källa: Socialstyrelsen 

Det här är rehabiliteringskedjan

Din arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge du har varit sjuk. Det kallas för rehabiliteringskedjan.

Dag 1–90: Arbetsförmågan prövas mot ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.

Dag 91–180: Prövningen utökas. Du bedöms mot om du kan utföra något annat arbete alls hos din nuvarande arbetsgivare.

Dag 181 och framåt: Arbetsförmågan prövas mot hela den ordinarie arbetsmarknaden. Du behöver då inte längre kunna klara ett arbete hos din nuvarande arbetsgivare för att förlora eller behålla sjukpenningen, såvida det inte finns särskilda undantag. 

Källa: Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund