Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Dystra jobbutsikter i Bengtsfors

Publicerad

Med liggande varsel har Bengtsfors i Dalsland förlorat 1250 arbetstillfällen på två år. Skulle de verkställas fördubblas arbetslösheten från 11 till 22 procent. Riksgenomsnittet låg i februari på 4,2 procent.

Lear corporation, arbetsplats för 860 personer, lade ned sin fabrik i Bengtsfors 1999. I mars i år varslade Duni 145 personer om uppsägning, Segerström & Svensson 90 personer. Det är ett hårt slag för den redan hårt ansatta arbetsmarknaden i Bengtsfors.
Kommunen har 10 000 invånare, 4000 bor i centralorten. Innan Lear lade ned arbetade hälften av alla yrkesverksamma inom industrin.
- Strukturomvandlingen har gått långsammare här än på andra platser. Jag tror att det är den vi ser nu, att vi går från industrisamhälle till informationssamhälle, säger Sven-Åke Gustavsson, oppositionsråd och ansvarig för arbetsmarknadsåtgärderna i kommunen.
Mycket av problemen skylls på infrastrukturen. Dåliga kommunikationer och vägar som inte håller måttet. Kommunen vill att staten ska gå in och stötta regionen.
- Vi måste få bättre infrastruktur. Just nu har vi 72 mil avstängd väg på grund av tjälskador. Det går inte att driva den typen av företag som finns här under de omständigheterna. Man får inte in råvaror. Vi måste få konkurrera på samma villkor som andra kommuner, därför behöver vi stöd från staten, säger Sven-Åke Gustavsson.
Den gamla bruksorten, uppbyggd mellan vatten och skog är beroende av sina tillgångar. Men det händer att företagen tvingas importera virke från baltstaterna, trots att det finns i princip runt husknuten. Det går bara inte att hämta hem det.
På Duni, numera den största privata arbetsgivaren i Bengtsfors med 550 anställda, pågår som bäst organisationsförhandlingar. Hur många av de 145 varslade som slutsligen tvingas gå vet ingen.
- Ovissheten är inte rolig för någon. I stort sett alla vet att det är nödvändigt att göra något, vi har inte nått upp till budget på flera år, men det stora problemet är att det inte finns några andra jobb, säger SIF-klubbens ordförande Göte Magnusson.
Pär Nilsson, ledamot i den helst nystartade klubben på Segerström & Svensson håller med:
- Hade det inte varit så nattsvart som det är i kommunen skulle man kunna se uppsägningen som en nystart, men det är ju svårt nu.
Klubbarna på Segerström har kopplat in en löntagarkonsult som nu ska analysera företagets planer på att flytta delar av verksamheten till Eskilstuna.
- Jag som arbetar med logistik har svårt att tro att det skulle vara lönsamt att flytta produktionen av bildelar till Eskilstuna, när det ändå måste fraktas till Göteborg och Trollhättan, säger Pär Nilsson.
Samtidigt som varseldiskussionerna pågår på Duni och Segerström & Svensson arbetar man från kommunens sida med att locka nya företag till orten.
- Många hör av sig när vi får så mycket uppmärksamhet i riksmedierna, men de klagar ofta över den låga utbildningsnivån. Och den formella utbildningsnivån är låg, men kompetensen är det inget fel på, säger Sven-Åke Gustavsson.

LINDA SVENSSON© siftidningen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.