Förra året hade nästan 450 000 personer skulder hos Kronofogden, på sammanlagt 154 miljarder kronor. Det är en ökning med 12 procent jämfört med året innan. Allra mest skuldsatt är man i åldrarna 35 till 44 år.

Kristofer Krmpotic har arbetat som budget-och skuldrådgivare i Stockholm under många år. I sitt jobb har han mött tusentals personer som kämpar med ekonomin. Några av oaktsamhet och dåliga beslut, men majoriteten genom en livshändelse, sjukdom eller familjesituation. 

– Debatten kring skuldsatta handlar ofta om att man är ansvarslös och har sig själv att skylla. Så kan det vara i vissa fall, men de allra flesta jag träffar har varit med om situationer de inte kan styra över: De blir sjuka, arbetslösa eller separerar och får ökade levnadskostnader.

Återkrav från Föräskringskassan

En annan vanlig orsak är osäkra anställningar. Personer som aldrig vet hur många timmar de får jobba varje månad söker bostadsbidrag för att kunna betala hyran. Visar det sig att de får jobba fler timmar än de räknat med, får de ett återkrav av Försäkringskassan, som enligt Kristofer Krmpotic kan leda till långvarig skuldsättning. Han menar att situationen dessutom ofta eskalerar för att det finns en skam i att ha en problematisk ekonomi. Och att många drar sig för att söka hjälp. 

– Det har ofta gått lång tid innan man söker hjälp. Det är skamligt att inte kunna betala räkningar eller ge barnen vad de vill ha. Samtidigt upplever många en enorm lättnad när de berättar om sina skulder och tar tag i problemet. 

Kristofer Krmpotic ser flera stora orsaker till att skuldberget har växt under åren. En del var avregleringen av kreditmarknaden under mitten av 1980-talet. En lånefest som släpptes lös och ännu inte har stoppats fullt ut. En annan del är ett välfärdssystem med grovmaskigt nät. 

– Ta reformeringen av a-kassan som exempel. De mest utsatta får inte stöd, eller får sitt stöd tidsbegränsat. Det gör att folk faller längre ned och får svarare att ta sig upp. 

Återkraven sticker ut i skuldstatistiken

Enligt Kronofogdens senaste rapport handlar de största skulderna bland enskilda om lån, krediter, abonnemang och exempelvis statliga återkrav. Just statliga återkrav, alltså att en myndighet som CSN, a-kassan eller Försäkringskassan begär tillbaka pengar har ökat med 59 procent sedan förra året. Av det totala skuldbeloppet är 30 procent räntor och avgifter.