Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Arbetsförmedlingen tvingar ingen att flytta

REPLIK. Arbetsförmedlingen tvingar ingen att flytta, men vi måste följa det regelverk som finns. För att ha rätt till arbetslöshetsförsäkring behöver du som arbetssökande göra allt du kan för att få ett arbete.
Publicerad
Arbetsförmedlingen
Den som har goda jobbchanser inom sitt yrke och där man bor kan fortsätta söka lokalt, skriver Stefan Popovic. Foto: privat/Johan Nilsson/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Detta är en replik på Michael Arvidssons debattext från 4/11 "Orimligt att söka jobb i hela landet"

Arbetsförmedlingens mål är att du som arbetssökande så snabbt som möjligt ska få jobb. Kraven på aktivt arbetssökande och att acceptera lämpliga arbeten – även om det innebär pendling eller flytt – är inte nya. Det har varit grundläggande villkor för att få a-kassa sedan en lång tid tillbaka.

På uppdrag av regeringen skärpte vi i våras tillämpningen av reglerna. Det som är nytt är att den arbetssökande nu kan få en varning eller bli avstängd från ersättning om man inte söker jobb utanför sitt dagpendlingsområde eller söker jobb inom andra yrken – om det står i handlingsplanen att man ska göra det.

Kraven på aktivt arbetssökande och att acceptera lämpliga arbeten är inte nya

Vi gör alltid en individuell bedömning av den arbetssökandes jobbmöjligheter. Den som har goda jobbchanser inom sitt yrke och där man bor kan fortsätta söka lokalt. Om utsikterna är sämre behöver man från början söka bredare, antingen inom andra yrken där man har realistiska chanser att få jobb eller i andra delar av landet.

Anledningen till den skärpta tillämpningen är att öka de arbetssökandes möjligheter att få ett arbete. Arbetslösheten i landet varierar stort mellan kommuner – från 13,6 procent i Perstorp till 2,6 procent i Kiruna och Gällivare. Möjligheten att få jobb ökar om man söker på orter där jobben är fler och konkurrensen mindre. Man kan givetvis samtidigt fortsätta att söka jobb inom sitt yrke där man bor.

Möjligheten att få jobb ökar om man söker på orter där jobben är fler

Det finns omständigheter som gör att en arbetssökande kan undantas från kraven på att bredda sitt sökande, exempelvis särskilda familjeskäl eller medicinska skäl. Det prövas i varje enskilt fall.

Stefan Popovic, chef för avdelningen kundsupport och ersättningar på Arbetsförmedlingen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Vänta inte med transparens kring löner

Företag som är tydliga med hur löner sätts uppfattas som attraktiva arbetsgivare. Lönetransparensdirektivet är en konkurrensfördel, skriver Karen White.
Karen White Publicerad 25 augusti 2026, kl 09:15
lönetransparensdirektiv
Med lönetransparensdirektivet ska det bli tydligare vad din kollega tjänar. Adam Wrafter/TT
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Den 7 juni gick tidsfristen ut för EU-ländernas implementering av lönetransparensdirektivet. Runt om i Europa förbereder sig arbetsgivare, myndigheter och arbetstagare för en ny verklighet där löner blir mindre hemliga och lönesättning mer transparent.

Sverige har valt en annan väg.

Karen White

Regeringen har skjutit upp implementeringen av direktivet, med hänvisning till att arbetsgivare behöver mer tid för att anpassa sig till de nya kraven. Samtidigt pågår en diskussion om att förändra eller begränsa delar av genomförandet.

Som någon som arbetar med arbetsmarknadsfrågor i hela Europa ser jag ett mönster som är värt att uppmärksamma. I många länder har debatten om lönetransparens handlat om hur förändringen ska genomföras. I Sverige har debatten i allt högre grad kommit att handla om huruvida den ska genomföras alls.

Arbetstagare förväntar sig större insyn än tidigare

Det är en ovanlig position för ett land som historiskt ofta har gått före i frågor om jämställdhet och rättvisa på arbetsmarknaden.

Det är också en position som riskerar att hamna på kollisionskurs med vad arbetstagarna själva vill.

I en undersökning som vi gjort uppger 59 procent av svenskarna att de är negativa till beslutet att skjuta upp införandet av lönetransparensdirektivet. Endast 14 procent är positiva. Samtidigt anser 71 procent att svenska arbetsgivare inte är tillräckligt transparenta kring hur löner sätts.

Det är siffror som förvånar mindre när man ser utvecklingen i ett europeiskt perspektiv.

Oavsett om man tittar på Tyskland, Frankrike, Nederländerna eller Storbritannien finns en tydlig trend: arbetstagare förväntar sig större insyn än tidigare. Frågor som för bara några år sedan betraktades som känsliga – exempelvis lönespann i jobbannonser eller rätten att förstå hur löner sätts – ses i dag allt oftare som självklar information.

Den utvecklingen drivs inte främst av lagstiftare. Den drivs av arbetsmarknaden.

Det märks inte minst i rekrytering.

När debatten reduceras till administrativa kostnader missar vi den större frågan

Alltför ofta beskrivs lönetransparens som en fråga om reglerad efterlevnad. Men i praktiken handlar det lika mycket om konkurrenskraft. Organisationer som är tydliga med hur löner sätts och vilka nivåer som gäller uppfattas i allt högre grad som mer attraktiva arbetsgivare.

Undersökningen visar också att transparens påverkar förtroendet. Tre av fyra svenskar uppger att ökad öppenhet kring löner skulle stärka deras tillit till arbetsgivaren. Samtidigt säger 77 procent att de själva skulle vara bekväma med att kollegor känner till deras lön.

Det är särskilt intressant eftersom motståndet mot lönetransparens ofta motiveras med att öppenhet skulle skapa konflikter eller obehag på arbetsplatsen Många medarbetare verkar snarare uppleva bristen på transparens som ett större problem än transparensen i sig.

Det betyder inte att alla delar av direktivet är okomplicerade. Arbetsgivare behöver tid att anpassa processer, utbilda chefer och säkerställa att lönestrukturer är genomtänkta. Den diskussionen förs i hela Europa.

Men när debatten reduceras till administrativa kostnader riskerar man att missa den större frågan.

Lönetransparens handlar ytterst om förtroende. Om människor förstår hur beslut fattas ökar möjligheten att uppleva dem som rättvisa, även när utfallet inte alltid blir det man själv önskar.

Lönetransparens handlar ytterst om förtroende

Sverige har fortfarande möjlighet att vara en ledande röst i den utvecklingen. Men det förutsätter att diskussionen flyttas från frågan om hur länge förändringen kan skjutas upp till frågan om hur den genomförs på bästa sätt.

För medan politiken diskuterar tidsplaner har många arbetstagare redan gjort sin bedömning. De efterfrågar större insyn, större tydlighet och större öppenhet kring löner än vad de upplever i dag.

Det är ett budskap som svenska beslutsfattare och arbetsgivare bör lyssna på.

/Karen White, Head of Public Policy på HR företaget DEEL.