Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Handeln och byggbranschen är mest utsatt. Under 2024 sades 19 890 privatanställda tjänstemän upp, en ökning med cirka 4000 personer jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Trygghetsrådet, TRR.
– Framför allt handeln brukar drabbas i en konjunkturförsämring, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.
Det betyder att det totala antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor nu är på den högsta nivån på fem år.
Efter pandemin hade de privatanställda tjänstemännens arbetsmarknad en positiv utveckling både 2021 och 2022. Men sommaren 2023 vände den nedåt.
Hur ser den närmaste framtiden ut?
– Den bästa bedömning vi kan göra är att det kommer fortsätta som under 2024, åtminstone under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll.
Samtidigt framhåller TRR att statistiken även ger en del positiva besked – till exempel att det i genomsnitt endast tar sex månader från uppsägning till nytt jobb. 95 procent av de uppsagda får nytt jobb, startar eget eller börjar studera.
– Det här är människor med lång yrkeserfarenhet och bra utbildning. De är attraktiva för andra arbetsgivare.
Att starta eget eller studera blir väl ett påtvingat alternativ för många? Målar inte TRR upp en ljusare bild än den verklighet den som förlorat jobbet möter?
– Av de 95 procent av de uppsagda tjänstemännen som fick en positiv lösning under året var det 8 procent som började studera och 7 procent som startade eget. Alla de övriga fick nytt jobb.
Sedan ett drygt år tillbaka har TRR ett utökat uppdrag att erbjuda privatanställda tjänstemän en möjlighet att bygga på sin kompetens under pågående anställning. Johan Lagerhäll understryker att det inte har med omedelbara hot om uppsägning att göra, utan snarare om att stå väl rustad om ett sådan situation skulle uppstå.
– Vi har en hel del arbete framför oss för att göra den här möjligheten mer känd. Tillsammans med parterna försöker vi skaffa oss en ännu bättre bild av vilka kunskaper tjänstemännen behöver fylla på med.
Han tar AI som exempel.
– Alla behöver lära sig mer om AI. Men vi behöver bli mer precisa om vad vi menar med begrepp som AI eller hållbarhet. Vilken kompetens är det som behövs i varje enskild yrkesroll, säger Johan Lagerhäll.
Text: Torbjörn Tenfält.
Källa: TRR
Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator.
När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat.
Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff.
– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson.
– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY.
Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater.
– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva.
50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större.
– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw.
Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden.
– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon.
Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.
Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år.
– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han.
Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra:
– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.
– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.
