Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Kontorsbåset som läser av hur du mår

Ljudisolerade mötesbås är vanliga på moderna kontor. Nu har företaget bakom det mest populära båset testat teknik som mäter användarens puls, skratt och känslor. När Kollega börjar ställa frågor försvinner informationen från bolagets hemsida.
Noa Kristiansson Publicerad
Till vänster ett kontorsbås, till höger ett ansikte som skannas för känslor.
Framerys mötesbås är en vanlig syn på moderna kontor. Modellen på bilden innehåller inte känsloavläsning. Tekniken har testats i prototypmodeller. Foto: Framery/Getty.

Artikeln sammanfattad:


Framerys nya teknik

Företaget Framery har utvecklat prototyper av ljudisolerade mötesbås som kan mäta användarens puls och skratt för att skapa ett välmåendindex.

EU-förbud

EU har förbjudit emotionell AI på arbetsplatser på grund av integritetsproblem och bristande vetenskapligt underlag.

Projektets avslut

Framery avslutade sitt projekt "Pulse" efter EU-parlamentets beslut, men ser potential för tekniken inom sjukvård och konsumentprodukter.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Det kommer ett mejl till redaktionen. Rubriken lyder: ”AI-kontorspoddar ersätter mötesrum”. Avsändare är det finska bolaget Framery. De ligger bakom en marknadsledande variant av de ljudisolerade mötesbås som har exploderat i popularitet de senaste åren. Båsen är gjorda för att anställda i öppna kontorslandskap ska kunna ha telefon- och videomöten i fred, bland annat. Framery har sålt över 90.000 exemplar till företag som H&M, Astra Zeneca och Microsoft.

Nu vill de visa upp något nytt. Bolagets presskontakt skriver att de har prototypmodeller som kan mäta människors skratt. ”De flesta företag gör ju medarbetarundersökningar någon gång per år men med emotionell AI kan man mycket oftare och löpande få input på medarbetarnas hälsa”, slår han fast.

Emotionell AI förbjuds på jobbet

Kollega har tidigare rapporterat om emotionell AI – en kontroversiell teknik för känsloavläsning som snart är förbjuden på arbetsplatser i hela EU. Politikernas motivering är att tekniken har ett bristande vetenskapligt underlag, men också att den är farlig på just arbetsplatser, eftersom relationen mellan arbetsgivare och anställd är ojämlik.

Europaparlamentet röstade för förbudet 13 mars 2024. Mejlet från Framery kommer två dagar senare. I slutet bjuds vi in till en pressvisning, där vi ska få mer information om ”användningen av emotionell AI på arbetsplatsen”.

En algoritm för dina känslor

Pressvisningen hålls i en ljus lägenhet i centrala Stockholm. Marknadskommunikatören Aron Jahn berättar att Framery har en laboratorieavdelning i Storbritannien. Där finns de modeller som beskrevs i mejlet. De kan mäta användarens puls och skratt, som sedan läggs ihop i en samlad känsloalgoritm.

– Det ger ett gemensamt index på välmående. Vi har testat det själva. Vi såg att stressen gick upp på finansavdelningen under kvartalsslutet, berättar han.

I mina ögon verkar detta tämligen oförsvarbart.

Andrew McStay
Andrew McStay. Foto: Ben Bland.

Andrew McStay, chef över forskningscentret Emotional AI Lab vid walesiska Bangor University, reagerar när Kollega berättar om tekniken. 

– Som alltid måste saker prövas juridiskt, så det är svårt att säga om något är direkt olagligt. Men i mina ögon verkar detta tämligen oförsvarbart. Det faller in ganska direkt i anledningarna till att EU har utvecklat nya AI-regler.

EU-förbudet innehåller undantag som möjliggör att tekniken kan användas av hälso- och säkerhetsskäl, men hur de undantagen ska avgränsas är inte klart ännu.

Snabba vändningen – ”Integritetsproblem”

I augusti 2024 tar Kollega kontakt med Framery på nytt. Nu hänvisar bolaget till ett annat pressmeddelande. Det är märkt med datumet 16 mars – dagen efter att vi bjöds in till en pressträff om företagets emotionella AI. I den här texten står det i stället att projektet är avslutat.

Marknadskommunikatören Aron Jahn vill inte låta sig intervjuas på telefon, men svarar på frågor via mejl. Där säger han att AI-produkten, som de döpt till ”Pulse”, aldrig var tänkt att användas i verkligheten.

Den 15 mars fick vi ett mejl där ni marknadsförde ert nya projekt med emotionell AI på jobbet. Nu skickar du en länk till ett pressmeddelande daterat den 16 mars, där ni berättar att projektet avslutas. Vad låg bakom den snabba vändningen?

– Tyvärr verkar det som att du har fått föråldrad information från byrån (presskontakten, reds. anm.), skriver Aron Jahn.

 

Till vänster ett kvinnoansikte som läses av för känslor, till höger ett tecknat hjärta med pulsvågor.
Kontorsbåset Pulse var inte menat att använda emotionell AI i form av ansiktsigenkänning, utan mätte människors mående utifrån faktorer som skratt och puls. Foto: Shutterstock/Colourbox.

Han fortsätter:

– Pulse testades som ett ”proof of concept” internt hos Framery, och även om vi starkt tror på dess potential, anser vi att uppfinningen är olämplig att användas i arbetsmiljöer på grund av potentiella integritetsproblem.

Två dagar före ni skickade inbjudan till oss beslutade EU-parlamentet att förbjuda emotionell AI på arbetsplatser. Är det därför ni har avslutat projektet?

– Nej, vårt beslut grundades i vår övervägning om att mätning av stressnivåer på arbetsplatser strider mot vad vi anser är rätt, även om tekniken ger full anonymitet till användarna.

Framery vill fortsätta med algoritmer för känsloavläsning

Men det betyder inte att tekniken är död. I pressmeddelandet som Aron Jahn har länkat till står det: ”Vi tror dock att det kan finnas flera användningsområden för detta i användarprodukter. Vi hoppas att de som är intresserade av den här teknologin tar kontakt med oss.”

När Kollega ber om ett förtydligande svarar Jahn att tekniken bland annat kan användas i sjukvården och för att ersätta så kallade smartklockor.

Vi tror att tekniken kan vara intressant för konsumentmarknaden, där användarna själva kan erhålla mer exakta stressindikatorer samt mer djuplodande insikter om sin sömnkvalitet och andra hälsorelaterade faktorer utan inledande kalibrering.

Ni skriver också att ni hoppas att de som är intresserade av teknologin tar kontakt med er. Har någon gjort det?

Nej.

När den här artikeln skrivs har pressmeddelandet om Framery Pulse tagits bort från företagets webbplats. Spåren från testavdelningen i Storbritannien går inte längre att följa. Länken leder i stället till företagets produktsida. Längst upp står det: ”Welcome to the next era of the workplace”.

Det här är del två av tre i Kollegas serie om emotionell AI. Del ett om AI som kan skanna dina känslor kan du läsa här. Del 3, där vetenskapen bakom tekniken ifrågasätts kan du läsa här.

Tre andra företag som skapar emotionell AI

Framery är långt ifrån ensamma om att testa teknikens gränser. Kollega har tidigare rapporterat om svenska Smart Eye, som är ledande inom känsloavläsande AI. Runt om i världen finns andra bolag som gör samma sak. Här är tre exempel.

➧ Cogito (USA): Läser av och analyserar känslouttryck hos callcenterpersonal för att ge automatiserad feedback till de anställda.

➧ Find Solution (Hongkong): Säljer emotionell AI till skolor – alltså datorprogram för att läsa av studenters känslor och uppmärksamhet när de studerar på distans.

➧ Entropik (Indien): Använder kombinerad röst- och ansiktsskanning för att läsa av människors känslor. Har kunder inom detaljhandeln, e-handeln, telekom, med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI kan göra dig sämre på jobbet

AI kan spara tid och minska arbetsbördan. Men forskning pekar också på en risk: när vi slutar använda vissa färdigheter kan de försvagas över tid. Det fenomenet kallas deskilling, enligt forskaren Christina Nilsson.
Elisabeth Brising Publicerad 11 september 2026, kl 05:59
Christina Nilsson, doktorand inom tillämpad IT, bredvid en illustration som symboliserar AI och mänsklig kompetens.
Forskningen om så kallad deskilling växer. Enligt Christina Nilsson kan yrkeskunskaper försvagas när AI tar över delar av det kognitiva arbetet. Foto: Privat/Colourbox

Hur påverkar AI-boomen vår yrkeskompetens?

– Generativ AI har letat sig in på många områden, det är som en våg som väller in. Det behövs mer forskning, men det man kan säga är att det du inte tränar på eller slutar träna på kommer du att bli sämre på att utföra. Use it or lose it. Eftersom vi människor är lite lata och gärna tar genvägar har man sett en risk här, säger Christina Nilsson, digital strateg och doktorand vid Institutionen för tillämpad IT på Göteborgs universitet.

Det pratas om deskilling, att vi kan bli sämre på jobbet av AI. Förklara!

– Begreppet är inte nytt och oron är ännu äldre. Arbetslivsforskning har tidigare visat hur arbetets organisering kan leda till deskilling. Hur yrkesroller förändras av teknik så att man exempelvis får färre uppgifter och mindre ansvar. 

– I dag pratar man även om deskilling, eller skill erosion, i relation till AI. Då menar man att vissa färdigheter försvagas när de inte används lika ofta. 

Kompetenstapp kom smygande: ”fick ta in konsulter”

En kunskapsmässig försämring, är oftast osynlig till en början. 
– Det gör den lite lurig, säger Christina Nilsson. 

Hon ger ett exempel: En redovisningsfirma hade alldeles för mycket att göra och införde ett automatiserat stöd. Det slog väl ut och tog bort mycket kognitiv belastning. Alla medarbetare var jättenöjda och kunderna såg bättre kvalitet. 

Men några år senare behövde de ett nytt system som funkade lite annorlunda än det första. 

– Då märkte man att medarbetarna hade tappat så mycket av kompetensen att själva göra en del av det här tunga kognitiva jobbet att kunderna började klaga. De fick ta in konsulter och bygga upp kompetensen från början igen, säger Christina Nilsson. 

Studier visar tecken på kompetensförlust

Christina Nilsson berättar om nya studier som visat dels hur läkare kan missa fler små förstadier till cancer vid koloskopi efter att ha vant sig vid ett AI-stöd, dels att studenter blev sämre på att skriva självständigt, minnas och känna ägarskap över sina texter när de fick ta hjälp av AI. 

Inte minst för studenter och nyexaminerade väcker AI frågor om hur mycket träning som krävs för att bli yrkesskicklig nog att arbeta utan AI-stöd. 

Gör AI vår hjärna dummare?

– Nej, det finns det ingen som säger, inte automatiskt. Det handlar otroligt mycket om hur vi använder AI. Men om man alltid använder AI för att ta fram skrivutkast gör det något med ens kunnande. 

– Att ta fram text är inte bara en slutprodukt, utan vi behöver kunna tänka själva, argumentera och hitta luckor i ett resonemang. Det finns en risk att vi blir mindre vassa, beroende av och förlitar oss för mycket på AI i våra beslut. Vad händer om AI går ner eller har fel? Vi måste fortsatt kunna bedöma outputen av AI.

Hur behåller man sin kompetens? 

– Du fortsätter göra det du behöver fortsätta kunna. Det man kan göra själv är att inte alltid förlita sig på AI. Till exempel: På onsdagar jobbar jag manuellt och sen ber jag AI hitta luckor. Lite som inom flyget. Du ska kunna flyga både manuellt och automatiskt. Eller skriv ditt utkast själv först och be sedan AI förbättra det. 

– Organisationen behöver också ta ansvar. Individen kan inte själv ta helt och hållet upprätthålla sin kompetens. 

Är deskilling bara negativt? 

– Nej. Jag brukar använda liknelsen med bondesamhället: Kunde vi inte mjölka kor för hand fick vi ingen mjölk förr i tiden. I dag vet få hur man närmar sig en ko, men vi har massor av mjölk. 

–  Ibland kan färdigheter ha spelat ut sin roll och det kan också vara lätt att hämta upp kunskaperna om vi skulle behöva. Jobb blir inte alltid utarmade, utan man får kanske nya arbetsuppgifter i stället.