Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Psykologisk trygghet på jobbet - så lyckas ni

Har ni psykologisk trygghet på ditt jobb? Det får teamet att fungera optimalt visar studier på Google. Men vad är det och hur får du till det? Psykologen Siri Helle tipsar.
Elisabeth Brising Publicerad
Psykologen Siri Helle. Händer som möts.
Psykologen Siri Helle tipsar om hur ni skapar ett produktivt klimat i arbetsgruppen enligt forskningen på bland annat Googles team. Foto: Erik Ardelius/Shutterstock

Psykologisk trygghet på jobbet innebär att du vågar ta sociala risker, ställa ”dumma” frågor, använda humor, ge feedback, be om hjälp och fråga andra om du inte förstår. 

– Det spelar jättestor roll för trivseln, säger Siri Helle, som är psykolog och föreläsare om psykologisk trygghet.

Hur vet man om man har en psykologiskt trygg arbetsplats?

– Man får gå till sig själv: Känner jag mig trygg att till exempel ställa frågor och erkänna misstag, säger Siri Helle.

Enligt den samlade forskningen är tryggheten en av de viktigaste faktorerna man har upptäckt för hur det går i en arbetsgrupp. 

– Trygghet frigör mycket potential i gruppen. Som individer har vi både styrkor och svagheter och för att vi ska komma till vår rätt behöver vi kunna lita på varandra och samarbeta. 

Skit sopas inte undan 

Motsatsen är tystnadskultur och problem som ignoreras tills de blir oöverstigliga. 

– Alla människor gör misstag, men i stället för att lära av dem eller rätta till fel som gjorts finns en risk att de sopas de under mattan tills det inte går längre. Det kan innebära stora förluster för organisationer och företag, poängterar Siri Helle.

Google-studie gjorde begreppet poppis

Begreppet psykologisk trygghet myntades av Harvard-forskaren Amy Edmondson på 90-talet och har studerats inom psykologi och managementforskning sedan dess. 

Till exempel har Google genomfört en tvåårig studie på området på sina team som heter Aristoteles. 

– Google populariserade begreppet och visade att de team hos dem som var mest framgångsrika har hög psykologisk trygghet, säger Siri Helle.

7 saker som kännetecknar psykologisk trygghet

1. Vågar erkänna misstag
2. Tar upp problem
3. Ber om hjälp
4. Vågar framföra nya idéer
5. Bryr sig om varandra som personer
6. Att man värdesätter varandras kompetenser
7. Att det är okej att vara annorlunda på olika sätt.

Chefer och informella ledare påverkar mest

Så hur får man till det? Enligt Siri Helle handlar det om en stegvis grupprocess. En kickoff kan vara ett bra tillfälle att sätta spelreglerna.

– Hur vill vi samarbeta och ta upp om något skaver? Till syvende och sist handlar det om hur man bemöter varandra i vardagen. 

Enligt Siri Helle är psykologisk trygghet något som alla anställda bidrar till, även om formella chefer och informella ledare har störst påverkan. 

Studier visar att psykologiskt trygga grupper också klarar av att hantera olikheter i gruppen. 

– I grupper med hög psykologisk trygghet är mångfald en styrka. Men är man tvärtom otrygg kan samarbetet försvåras av mångfald eftersom man har olika förförståelse, men inte byggt tryggheten att kunna lyssna in och lära av varandra, säger Siri Helle. 

Humor hissar och dissar

Att det finns humor på jobbet är en annan parameter på trygghetskänsla, men skämt kan också lätt landa fel. 

Hur vet man om humorn är en del av tryggheten eller något som skapar osäkerhet?

– Både humor och feedback kan slå fel om det inte görs på rätt sätt. Det handlar om huruvida det finns en känsla av välvilja gentemot varandra i gruppen, säger Siri Helle.

Finns en risk att man som chef är så mån om den trygga känslan att man inte vågar komma med kritik?

– Nej, en chef som är trygg vågar också säga: jag är missnöjd med det här, eller kanske mer finkänsligt: det här beteendet försvårar samarbetet. 

Finns det någon baksida med hög psykologisk trygghet?

– Det finns en risk för oetiskt beteende inom den egna gruppen. Jag har ett personligt exempel från när jag arbetade i vården. Vi fick inte äta av patienternas överblivna mat, men vi tyckte det var dumt att slänga så vi kom överens om att vi ändå kunde dela den med varandra utan att berätta det för chefen. För att vi litade på varandra. 

Vill man veta hur det står till med den psykologiska tryggheten i en grupp finns 39 forskarfrågor att använda sig av. 

Läs mer: Professor Amy C Edmondson har skrivit boken: The fearless organization. Psykologisk trygghet på jobbet. 

Norska Bård Fyhn har doktorerat i ämnet och driver en blogg

Svenska forskaren och föreläsaren Louise Bringselius har gett ut boken: Psykologisk trygghet: att välkomna den som utmanar. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.