Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Chefer sämst på att vabba
Andelen som stannar hemma med sjuka barn skiljer sig mellan olika yrken och roller. Allra sämst på att vabba är cheferna.
Bäst på att hämta snoriga barn från förskolan är anställda inom hantverkaryrken som bygg och tillverkning, visar siffror från Försäkringskassan. Inom dessa yrkesgrupper vabbar 67 procent av kvinnorna och 60 procent av männen. Majoriteten bland både manliga och kvinnliga chefer vabbar dock inte alls. Varför är det så?
– Det kan ha fler förklaringar. Högre chefer har i snitt äldre barn och det vabbas därför inte lika ofta. Chefsyrket är också mer flexibelt vilket möjliggör för chefer att vobba, då syns de inte i statistiken, säger Johan Kaluza, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Ledare tar i snitt ut mindre föräldraledighet än övriga yrkesgrupper, något som kan tyda på att chefer kan uppleva ett krav på att inte vara borta längre tid från arbetsplatsen, enligt Johan Kaluza.
– För personer som jobbar målstyrt finns ofta specifika arbetsuppgifter som inte fångas upp av någon annan när man är borta, säger han.
Avstå mycket lön för att vabba
Den tillfälliga föräldrapenningen har ett inkomsttak. Tjänar du över 43 750 kronor i månaden uppnår du det och får inte ersättning för resterande del. Chefer som tjänar betydligt mer får alltså avstå mycket lön för att vabba sina barn.
– Det kan vara ytterligare en orsak. Till skillnad från föräldraledighet är vabb svårt att planera. Barn som blir sjuka på natten eller behöver hämtas på förskolan är svårare för chefer med höga krav. Och då har vi sett studier som visar att man fördelar ansvaret i familjen i stället, så att de snabba puckarna tas av en partner.
Johan Kaluza ser fler möjligheter att få chefer att vabba mer. Till exempel att höja prisbasbeloppet för vård av barn, även om det inte påverkar dem med allra högst inkomst. Det kan också handla om att chefer faktiskt kliver fram och tar sitt ansvar som kulturbärare på sitt företag.
– Chefer styr över sin arbetssituation och hur de beter sig påverkar organisationen. Om en chef visar att det är viktigt och prioriterat att vara hemma med sjuka barn så skapar det en kultur på arbetsplatsen där vabbandet är en självklarhet.
Är det svårt för dig som chef att vabba?
Linda Lindau, Operation Manager Caterbee AB, Stockholm. Ett barn, 11 år.
– Jag har inte vabbat en enda dag på åtta år. Min dotter har mest haft enklare förkylningar och då har jag kunnat arbeta hemma. Skulle hon varit riktigt sjuk skulle jag vabba såklart. Men på vissa positioner och på mindre företag där jag har arbetat tidigare hade det varit svårare att vara borta från jobbet. Det är ju väldigt dåligt att behöva känna så.
Johan Siikavaara, tf chef LKAB, Kiruna. Två barn, 8 och 11 år.
– Jag tror inte det är svårare som chef än för andra yrkesgrupper. När jag och min fru, som är gymnasielärare, måste vabba tittar vi i våra kalendrar och ser hur vi kan lösa det. Det blir lite pusslande, ibland delar vi på en dag. Ibland kan jag göra visst jobb på distans, men är barnen sjuka prioriteras de framför arbetet.
Erika Grahm, sportchef Brynäs, Gävle. Ett barn, 1,5 år.
– Jag och min sambo har hyfsat flexibla jobb så vi kan fördela vab mellan oss, vilket underlättar mycket. Jag behöver därför aldrig vara borta från jobbet under längre perioder. Men såklart att det stressar mig ibland när jag behöver vara hemma med sjukt barn vid tillfällen när det passar mindre bra.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Att vara ung chef – och misslyckas
Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?
– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.
För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?
– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.
Hur förändrades ditt sätt att leda?
– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.
– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.
Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?
– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.
Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?
– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!
Text: Elle Carlsson
JÉNY MEIRA
GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.
