Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

AD-dom ett framsteg

Publicerad

JämO förlorade det så kallade barnmorskemålet. Men SIF:s chefsjurist Eva-Helena Kling vill ändå kalla domen en framgång.
- Det innebär ett stort genombrott att domstolen bedömt att vi kan jämföra olika yrkesgrupper och att deras arbete anses likvärdiga.

Ska en barnmorska tjäna mindre än en medicintekniker? Det var frågan som prövades i Arbetsdomstolen och som besvarades igår. JämO menar att löneskillnaden är könsrelaterad. AD håller inte med. Men det var med knapp majoritet. Tre reserverade sig mot beslutet, samtliga kvinnor. En av dem var SIF:s Margareta Zandén. Den fjärde kvinnan i församlingen, representant för Statens Arbetsgivarverk, valde att ge arbetsgivaren rätt.
JämO drev frågan om barnmorskorna i AD redan 1996, men förlorade eftersom domstolen inte ansåg att arbetsvärderingen var korrekt. Barnmorskornas arbete kunde inte jämföras med medicinteknikerns. Det är på den punkten som JämO nu haft framgång. AD har ingenting att invända mot jämförelsen. Däremot anser man inte att löneskillnaderna har med könet att göra. Medicinteknikern är visserligen man, men han är även äldre än de båda barnmorskorna och har en kompetens som betingar högre lön i näringslivet.
- Enligt EG-rätt får marknadskrafterna slå igenom. Men arbetsgivarna har en hög bevisbörda. Osakliga löneskillnader anses som könsdiskriminering om inte arbetsgivaren kan bevisa motsatsen. I det här fallet har domstolen gått på arbetsgivarens linje, säger Eva-Helena Kling.
Förra JämO, Lena Svenaeus, menar att AD är fel forum för ett diskrimineringsmål, eftersom rätten är sammansatt av arbetsmarknadens parter, som hon anser driver partsintressen. Eva-Helena Kling håller inte med.
- Vi har ett etablerat förhandlingssystem där man går från lokal till central nivå och slutligen domstol. Frågan har stötts och blötts i tre instanser, så det är inget lättvindigt beslut. Kollektivavtal har stor betydelse, men om avtalen inkräktar på de mänskliga rättigheterna måste de stå tillbaka, det inser vi också. Arbetsdomstolen består av mycket kompetenta människor.
- Det viktiga är egentligen inte att JämO förlorade målet. Det måste ändå betraktas som en stor framgång att arbetsvärderingen accepterades. Domen kan få stora konsekvenser på arbetsmarknaden. Nu ser alla att det går att resonera på det här viset. Allting är inte juridik. Vi ser att löneskillnaderna håller på att utjämnas. Bara att frågan får mycket offentlighet gör mycket.

LINDA SVENSSON© siftidningen 2001

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.