Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Bastumissionären från Kiruna

Kirunabon Tommy Rauhala är bastumissionär.
Han badar morgon och kväll, året runt. Och propagerar ideellt för det finska folkets främsta njutnings- och hälsomedel.
Petra Rendik Publicerad
Bastumissionären Tommy Rauhala i en av sina tre bastur.
Tommy Rauhala har tre bastur, men favoriten är den mobila vedeldade varianten som han kan spänna fast bakom bil eller skoter. Foto: Hans-Olof Utsi.

I bastun råder som bekant sanningen. För om det är någonstans det är svårt att dölja saker är det väl där. Och kanske var det just det som den tidigare finske presidenten Urho Kekkonen hade i åtanke när han utövade framgångsrik bastudiplomati med makthavare från hela världen.

Tommy Rauhala.

Bastumissionären Tommy Rauhala från Kiruna har kanske inte löst några världskonflikter, men väl fått sina bästa, och ibland, erkänner han, sämsta idéer när han kopplat av i bastun.

En av de bättre var när han kom att starta Bastufolket, som med sina nu 15 300 medlemmar är landets största bastugrupp på Facebook. Att folk gillar att basta är tydligt, precis som målet för Tommy Rauhala med gruppen.

– Jag vill sprida god bastukultur, som jag har fått lära mig sedan barnsben, förklarar han.

Ritualen är viktig

Vad han menar med god bastukultur återkommer vi till. Men helt klart är att det här med bastubadandet sitter i hans gener. Föräldrarna flyttade på 60-talet från Finland till Svappavaara i Norrbotten och bastukulturen tog man med sig hemifrån. Ett av Tommy Rauhalas första minnen är när han som sexåring satt i bastun med sin farmor. Hon hade en egen ritual när hon kastade vatten på stenarna och väggarna och sedan svepte med en handduk åt olika håll.

– Alla har sina egna ritualer. För mig är det inte bara själva bastandet som är viktigt, det är hela upplevelsen av att fylla vatten, bära ved och tända elden.

För Tommy Rauhala, som bastar runt nio gånger i veckan, är det ett sätt att ta ansvar för hälsan, såväl den fysiska som den psykiska. Badandet ger honom djup avkoppling och återhämtning, men också en kickstart, särskilt när han bastar på morgnarna.

Och det är ju något med den där värmen som många upplever som helande, både kropp och sinne liksom mjuknar. Det finns också en hel del forskning som visar på hälsovinster med att basta, framför allt om du gör det regelbundet.

De vita blodkropparna blir fler och immunförsvaret stärks. Blodtryck och kolesterolhalt sjunker och risken för hjärt-kärlsjukdomar minskar, särskilt om du som medelålders man bastar regelbundet, enligt en finsk studie. Bastande kan också lindra smärta, stress och ångest.

Men att basta handlar också om gemenskap, som uppstår i bastun om man är fler, tycker Tommy Rauhala. Han bastar nästan varje dag innan och efter jobbdagen på LKAB i Kiruna där han arbetar. Ibland ensam, men rätt ofta med kollegor.

– I bastun är vi alla lika inför varandra. Man pratar och löser problem ihop.

Äger tre bastur

Flygbild över Tommy och hans mobila bastu som kan dras på en släpkärra.
Tommy bastar runt nio gånger i veckan. Ofta både före och efter arbetsdagen på LKAB. Foto: Hans-Olof Utsi.

Han själv har tre bastur i sin ägo. En hemma i huset, en i stugan och så favoriten, bastukälken, en mobil vedbastu som rymmer fyra personer. Den kan han dra efter skotern ut på isen och basta var han vill.

Som den gången han ställde den utanför stadshuset i Kiruna och bjöd den som ville på en stund i värmen. En annan gång stod han på Snöfestivalen i Kiruna. Därifrån minns han särskilt ett möte med en ung sydkoreansk tjej. Hennes far där hemma hade googlat ordet bastu och fått upp att Tommy skulle vara på festivalen med sin bastu. Dottern, som befann sig i Nordnorge, åkte till Kiruna.

– Hon hade aldrig bastat och var lite orolig för att bränna sig. Men jag sa åt henne att blunda och lyssna till knastret från kaminen. Hon bastade nästan meditativt i två timmar. Det var otroligt att se.

– Dessutom bjöd Kiruna på norrsken den kvällen.

Hur varm ska en bastu vara och när på året är det bäst att basta?

– Det är en smaksak, men jag tycker om när det är 70–80 grader och fuktigt. Basta kan du göra året runt, men jag föredrar vintern. Du vet, när man kliver ut i 20–30 minusgrader från en varm bastu och knappt ser kroppen av all ånga.

Och så var det det där med god bastukultur. Det finns inget som är rätt eller fel i hur man bastar, så länge man mår bra. Men Tommy Rauhala har inte mycket till övers för den machostämning som ibland kan uppstå i hans favorittillhåll. Att sitta i en bastu tills skinnet nästan lossnar från kroppen är bara dumt.

– Tävla inte i vem som står ut längst i maxvärme. Det ska vara skönt för alla om ni är flera i bastun. Man anpassar sig efter den som klarar minst. För vi vill ju inte slänga ut någon från bastun, man vill få in alla.

TOMMYS BÄSTA BASTUTIPS

➧ Basta varje dag om du har möjlighet och tycker om det.

➧ Om du är nybörjare: Kör en gång i veckan i någon månad och utöka därefter.

➧ Optimal värme enligt Tommy ligger på 70–80 grader, men börja runt 60 om du är ovan.

➧ Undvik alkohol i bastun. Drick mycket vatten innan, under och efter badandet.

➧ Tävla inte i vem som kan klarar varmast bäst och längst. Basta bara så länge det känns bra.

➧ Naken är bäst, men alla är inte bekväma med det. Undvik badkläder, använd hellre en handduk.

➧ Testa att basta en riktigt varm sommardag. När du kliver ut från bastun kommer det kännas svalt ute.

➧ Om ni är fler som bastar, ta hänsyn till varandra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177