Det går inte att jämställa idrottsklubbar med vinstdrivande företag. Det hävdar en rad svenska idrottsföreningar i ett öppet brev till Tillväxtverket. Bakgrunden är att verket krävt tillbaka miljonbelopp i stöd för korttidsarbete av idrottsklubbar, som till exempel Sirius, AIK, Gif Sundsvall, Djurgården och Malmö FF.
– Det blir tokigt att ha vinstdrivande företag som förebild, säger Björn Eriksson, ordförande på riksidrottsförbunden, en av de intresseorganisationer som skrivit under det öppna brevet.
De sportklubbar som sökt det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin anser att de uppfyllt de kriterier som ställdes - bland annat att man fått tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter när läktarna stängdes och branschen i princip fick näringsförbud.
Krav på lönsamhet
En anledning till att Tillväxtverket begär återkrav är om problemen inte var tillfälliga utan att det fanns ekonomiska svårigheter redan före pandemin. Det finns inga krav på att de arbetsgivare som sökt stöd skulle ha gått med vinst, men däremot finns krav på lönsamhet och soliditet, enligt Tillväxtverket.
Idrottsklubbarna kontrar med att de inte ska vara lönsamma. Tanken är att de ska gå plus minus noll och att man knappast kan hävda att klubbar, som exempelvis Djurgården och AIK som funnits i 130 år, inte skulle vara solida.
Intentionerna missas
Enligt Madeleine Wagemyr, chefsjurist på Arbetsgivaralliansen som också undertecknat det öppna brevet, missar Tillväxtverket intentionerna med lagen eftersom det i förarbetena står att hänsyn ska tas till den aktuella branschen.
– Tanken med lagen om stöd vid korttidsarbete är ju att parterna ska dela på kostnaderna vid kriser. Men nu långt efter att både arbetsgivare och arbetstagare tagit på sig sin del av skrällen, drar staten tillbaka sin del.
– Tillväxtverket utgår ifrån en mall och vägrar göra de undantag som ska göras enligt förarbetena, säger hon.
Johanna Pauldin, tillförordnad avdelningschef på Tillväxtverket, hänvisar till lagen:
– Lagen säger att vi ska behandla alla stödsökande lika oberoende av bransch. Skulle vi göra på något annat sätt skulle vi göra fel. Jag förstår att det är tufft för alla de stödsökare vi riktar återkrav mot, men vi kan inte behandla idrottsklubbarna på något annat sätt än övriga, säger hon.
Återkrav på miljonbelopp
Arbetsgivaralliansens hjälper fjorton idrottsklubbar som åkt på återkrav och flaggat om hjälp, men Madeleine Wagemyr vet att det finns betydligt fler klubbar än så som måste betala igen stöd de fått under pandemin.
– Det är åtskilliga miljoner som återkrävs och det finns risk för att det kommer att bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Syftet var ju att rädda arbetstillfällen, men det verkar Tillväxtverket helt bortse från. Det är sorgligt att nu kommer man att vara tvungen att göra de uppsägningar man försökte undvika, säger hon.
I de flesta av de fall om idrottsklubbar som prövats, har domstolen gett Tillväxtverket rätt i sin tolkning av lagen. Men enligt Madeleine Wagemyr har Tillväxtverket också krävt återbetalning av en klubb som fått rätt i sak i förvaltningsdomstolen.
– Domstolen har prövat frågan, men ändå återkrävs klubben på pengarna på exakt samma grunder som tidigare, säger Madeleine Wagemyr.
– Jag vet inte vilket ärende det gäller, men min uppfattning är att vi följer de domar som avkunnas, säger Johanna Pauldin.
Villkor för stöd vid korttidsarbete
- Kan sökas av arbetsgivare vid tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.
- Svårigheterna ska ha orsakats av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll
- Svårigheterna ska bero på omvärldshändelser som rimligtvis inte hade kunnat förutses eller undvikas.
- Arbetsgivaren ska ha gjort vad som går för att minska kostnaderna för arbetskraft.
