Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Folkhälsan behöver nya förutsättningar 

Staten borde stötta arbetsgivare som vill arbeta mer med rehabilitering och förebyggande hälsoarbete, skriver Malin de Maré, Sverigechef på Avonova.
Publicerad
Till vänster tärningar med glada och ledsna ansikten, till höger Malin de Maré, Sverigechef på Avonova.
Att fokusera på stödinsatser för psykisk ohälsa med särskild betoning på yngre personer i arbetslivet är en viktig pusselbit för att förbättra folkhälsan, skriver Malin de Maré, Sverigechef för Avonova.
Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Trenden när det gäller fysisk och psykisk hälsa i samhället är oroande, inte minst med minskad fysisk aktivitet och allt fler yngre människor som mår dåligt. Företagshälsovården arbetar redan i dag med att förebygga ohälsa, till skillnad från den offentligt finansierade hälso- och sjukvården som är inriktad på sjukdom.

Samtidigt kan vi bidra i ännu större utsträckning om förutsättningarna förändras. Nu är det viktigt att regeringen går vidare med förslag från tidigare utredningar, och stärker företagshälsovårdens möjlighet att bygga ett mer välmående Sverige.

Det finns anledning att fundera över svenska folkets mående under 2023. Inom företagshälsovården ser vi till exempel en utveckling med ökade beroendetester och rehabiliteringsinsatser när det gäller drogproblem. Vi ser även en utbredd psykisk ohälsa, inte minst bland yngre. Utöver personligt lidande innebär ohälsan även stora kostnader för både arbetsgivare och staten i form av sjukskrivningar och vårdbesök. Med de här växande utmaningarna för samhället, kan företagshälsovården spela en ännu mer viktig roll på vägen mot ett hållbart arbetsliv.

Vi ser en utbredd psykisk ohälsa

En utvecklad företagshälsovård handlar inte bara om provtagning, sjuktal och rehabilitering, utan lika mycket om att arbeta förebyggande för att skapa välmående medarbetare och hållbara arbetsplatser. Företagshälsovården gör redan i dag stora insatser för folkhälsan, men vi tycker också att fler människor runt om i Sverige bör få tillgång till stöd, vilket i sin tur kräver ett tydligare offentligt uppdrag som gynnar arbetsgivare.

Därför var det mycket positivt att den utredning som avslutades i slutet av sommaren 2022  föreslog ett tillägg till arbetsmiljölagen när det gäller företagshälsa. Bland annat ska lagen ha krav på att arbetsgivaren bedömer behovet av att anlita företagshälsovården i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

I nuläget bekostar arbetsgivaren alla insatser som företagshälsovården genomför, trots att resultaten gynnar hela samhället i form av en bättre folkhälsa. I värsta fall leder det nuvarande systemet till godtycklighet, där enskilda arbetsgivare kan prioritera hur de vill arbeta med dessa frågor. Tyvärr uppfylls inte alltid kraven i arbetsmiljölagen, vilket kan innebära att rätt insatser på arbetsplatsen och för enskilda medarbetare uteblir.

Det nuvarande systemet leder till godtycklighet

Visserligen finns en politisk enighet om vikten av ett hållbart arbetsliv, men samtidigt är verkligheten sådan att många organisationer inte har möjlighet att lösa de arbetsmiljö- och hälsoutmaningar de står inför. Vi kan inte ha en fortsatt situation, där vissa medarbetare är lyckligt lottade och har en arbetsgivare som erbjuder proaktiv företagshälsovård, samtidigt som andra går miste om hälsofrämjande insatser och löper högre risk för framtida sjukdom. Fler personer måste få tillgång till förebyggande hälsoinsatser via arbetsgivaren och det råder inget tvivel om att en vidareutveckling av systemet krävs.

Företagshälsovården är redo att bidra till ett hållbart arbetsliv i ännu högre grad, men då krävs politiska beslut som gynnar arbetsgivaren och deras medarbetare. Utöver det förslag på förebyggande arbete som den statliga utredningen lagt fram föreslår vi därför att följande delar utvecklas framåt:

  • Arbetsgivarnas roll i folkhälsoarbetet behöver stärkas genom ett nytt system för ekonomiskt stöd från staten.
  • Underlätta för småföretag med begränsade ekonomiska resurser att bedriva förbyggande hälsoarbete.
  • Genomför fler riktade subventioner till eftersatta branscher och låglöneyrken.
  • Inför särskilt stöd för de arbetsgivare som vill arbeta mer omfattande med rehabilitering.
  • Fokusera på stödinsatser för psykisk ohälsa med särskild betoning på yngre personer i arbetslivet.


/Malin de Maré, Sverigechef företagshälsan Avonova 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Lägg inte fler arbetsuppgifter på barnfria

Barn är ett fantastiskt livsval för många, men inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Kan vi sluta ifrågasätta varandras sätt att leva och förvänta oss samma arbetskapacitet av anställda med och utan barn?, skriver Fanny Widman.
Publicerad 1 april 2025, kl 06:00
pappersfigurer som föreställer en man, kvinna och barn
Att vilja bli förälder ses som norm. Att välja bort barn möts av frågor. Det är dags att sluta ifrågasätta varandras livsval, både på jobbet och i hemmet, skriver Fanny Widman. Foto: Shutterstock/Thron Ullberg
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I dagens samhälle pratas det mycket om familj och barn, och för många är detta en central del av livet. Men för mig, och många andra, är valet att inte skaffa barn en lika giltig väg. Som 35-årig kvinna har jag kommit till insikten att min lycka inte är beroende av att ha barn. Jag har inte stängt dörren helt, men det jag har bestämt mig för är att inte låta huruvida jag ska skaffa barn eller inte styra de val jag gör i mitt liv.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn. Och jag är enormt trött på att den inställningen ofta väcker frågor och tankar om att mitt liv på något sätt inte skulle vara komplett. Därför tycker jag det är dags att vi omprövar hur vi diskuterar och behandlar detta val, inte minst i våra professionella miljöer.

Jag vill vara lycklig och det kan jag vara både med och utan barn

Ofta möter jag frågor och kommentarer som antyder att mitt liv inte är fullständigt utan barn. När ska du träffa en partner och skaffa barn? eller Vem ska ta hand om dig när du blir gammal? Denna typ av frågor gör inte bara att man ständigt ifrågasätter sig själv och sina val; de skapar också en exkluderande kultur där barnfria val betraktas som avvikande. För hur ofta hör vi frågan: “Varför valde du att skaffa barn?” Den kanske rentav skulle ställas oftare.

Arbetsplatsen är en arena där detta ofta kommer till uttryck, särskilt under fikapauser och luncher där diskussionerna naturligt nog kretsar kring barn och familjeliv. För det är normen och det är lätt att glömma de som inte lever inom ramen för den. Men för dem som valt bort föräldraskap kan detta kännas främmande och isolerande. 

För dem av oss som det inte är en lika självklar väg för kan det ibland kännas som att man är en alien på ett utomjordiskt kaffemöte. Jag vill påpeka att medan barn är ett fantastiskt livsval för många, så är det inte det enda sättet att leva ett meningsfullt liv. Det är hög tid att vi breddar våra perspektiv och accepterar olika livsstilar och val.

Det tas för givet att vi utan barn har mer tid för extra arbetsuppgifter

Det är också värt att påpeka att det finns en antydan om att de som väljer att inte skaffa barn ofta förväntas ta på sig extra ansvar i arbetslivet. Många gånger tas det för givet att vi utan barn har mer tid att stanna kvar på jobbet längre eller ta på oss extra arbetsuppgifter. Denna förväntan kan leda till en ohälsosam arbetskultur där barnfria individer känner sig pressade och det i sin tur skapar en känsla av skuld eller otillräcklighet. 

Det skapar också känslan av att det vi väljer att prioritera inte är lika viktigt. Och låt oss inte glömma att just familjebildning är en av de största anledningarna till att kvinnors karriär och löneutveckling stannar av - så hade inte en kultur som är lika för alla varit gynnsam även för dem? 

Många kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till samhällsnormer kring föräldraskap. När jag pratar om dessa frågor i mina sociala kanaler så får jag mängder med meddelanden och kommentarer från kvinnor som vittnar om hur stressande det kan vara att ständigt få frågor och kommentarer om detta. 

För mig är essensen av frihet och jämställdhet är att kunna välja sin egen väg. För några innebär det att skaffa barn, medan andra finner lycka och mening i att fokusera på andra saker i livet. Vi pratar ofta om mångfald i företag men jag tror att vi kan bli bättre på att prata om hur vi också omfattar mångfalden av livsval. Det tror jag kommer att berika våra arbetsplatser och samhällen.

Kvinnor i min ålder känner press att anpassa sig till normer kring föräldraskap

Det är dags att vi som kultur ställer oss frågande till normerna kring familjefrågor och barn. Istället för att se barn som den enda vägen till lycka, bör vi fira alla former av liv och de val människor gör för sig själva. Genom att skapa en mer inkluderande dialog på våra arbetsplatser kan vi göra det möjligt för alla att känna sig respekterade, oavsett vilken väg vi väljer att gå. 

Slutligen, låt oss respektera varandras livsval. Att inte skaffa barn är inte ett misslyckande, utan en väg i livet som kan vara lika berikande och betydelsefull.  I en tid där individuell frihet alltmer värderas, är det viktigt att vi också ifrågasätter och breddar de traditionella föreställningarna om vad som gör livet värt att leva. Det handlar om att bejaka mångfald och att skapa en kultur där vi kan blomstra, oavsett om vi har barn eller inte.

Fanny Widman