Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad efter påstått hot på jobbet

Beskylld för att ha skrämt både medarbetare och chefer genom att hota, skrika och smälla i dörrar blev mannen avskedad. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare.
Anita Täpp Publicerad
En man tömmer sitt skrivbord och lägger sina saker i en brun kartong.
Mannen påstods ha skrikit, hotat och smällt i dörrar - och avskedades. Unionen stämmer företaget för brott mot lagen om anställningsskydd. Foto: Colourbox.

Enligt Unionens stämningsansökan till tingsrätten blev mannen en dag i juli förra året, efter över tre års anställning på ett lager, inkallad till lagerchefens kontor.

Där hade de båda sedan en diskussion varpå chefen direkt kontaktade sin egen chef för att kunna avskeda mannen samma dag. Något han därefter också snabbt muntligen gjorde, varpå mannen direkt fick lämna arbetsplatsen.

Sedan mannen, som är medlem i Unionen, vänt sig till förbundet för att få hjälp bad ombads arbetsgivaren ge en förklaring till det inträffade.

I ett mejl angav då lagerchefens chef att avskedets ”stora anledning” var att mannen är instabil. Detta konkretiserar han med beskrivningen: ”Han hotar, skriker och smäller i dörrar varvid medarbetare och chefer blir rädda.”

Känner inte igen sig

Enligt uppgift från lagerchefen hade mannen samma dag som han blev avskedad höjt rösten mot honom framför alla i personalen. Något som för honom blev ”den sista droppen”, när det gällde mannens beteende och handlingar.

Vad detta mer konkret har handlat om har dock lagerchefen inte förklarat.

Själv känner Unionenmedlemmen inte alls igen sig i chefernas beskrivning av honom.

– Varken han eller Unionen anser att han har agerat på det sätt som bolaget påstår. Så han är mycket överraskad av avskedandet och är väldigt negativt påverkad av det som hänt, säger förbundsjuristen David Hellman, som företräder mannen.

Kräver skadestånd

Eftersom Unionen anser att medlemmen har avskedats utan att det har funnit laga skäl för det stämmer man nu alltså arbetsgivaren i tingsrätten, för brott mot lagen om anställningsskydd.

I stämningsansökan påpekar förbundet också att företaget även har åsidosatt bestämmelserna i lagen genom att man inte har följt de regler som gäller vid ett avskedande. Som att mannen skriftligen skulle ha underrättats och att Unionen skulle ha varslats om avskedandet. Liksom att man, trots påtryckningar, inte har konkretiserat grunderna för avskedandet.

Unionen kräver därför att arbetsgivaren ska betala skadestånd, både till medlemmen och förbundet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.