Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Företagen som betalar bäst snittlön i Sverige

82 företag i Sverige har en snittlön till sina anställda på över en miljon kronor om året. Hos företaget som betalar bäst är snittlönen hela 3,3 miljoner per år.
Oscar Broström Publicerad
Person tar pengar ur plånbok.
Vilka arbetsgivare betalar ut högst snittlön? Foto:Isabell Höjman/TT

Av företagen som betalar bäst löner i Sverige dominerar tre branscher: Tech, investment och läkemedel.

En annan återkommande faktor bland de bäst betalande företagen är huvudstaden. Av de 100 företagen som förekommer på listan ligger 81 i Stockholm eller i en kranskommun till Stockholm.

På topp tio-listan ligger alla företagen i Stockholm med omnejd. Först på plats 13 kommer ett företag utanför huvudstadsområdet, Cellmark i Göteborg.

Oatly i Malmö är helt ny på listan, jämfört med förra året, och landar på plats 23.

Det företag i Sverige som betalar bäst genomsnittlig lön till sina anställda är det Wallenbergägda investmentbolaget EQT Partners, där en anställd i genomsnitt tjänar 3,3 miljoner per år.

– Det är ofta stor konkurrens bland talangerna inom dessa branscher, något som driver upp lönerna. Vi tror en bidragande orsak till de höga lönerna kan vara att det varit svårt att rekrytera högkvalificerad personal, det har varit arbetstagarnas marknad, säger Henrik Jacobsson, vd på kreditupplysningsföretaget Creditsafe, som tagit fram uppgifterna.

Han fortsätter:

– Dessutom ska man komma ihåg att det gått väldigt bra för svenska företag senaste åren. Stora vinster leder ofta till höga provisioner och bonusar, vilket gör att den rörliga delen i lönekuvertet ökar. Det kommer bli intressant att följa hur löneutvecklingen blir i en lågkonjunktur, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

20 bäst betalande företagen

EQT Partners, 3 337 000 kronor om året

AGB Sundal Collier 3 100 000

SEB Investment Management 2 544 000

Securitas 2 333 000

Pareto Securities 2 179 000

Huawei Technologies Sweden 2 162 000

Autoliv 2 106 000

The Boston Consulting Group Nordic 1 950 000

ServiceNow Sweden 1 930 000

Nordea Investment Management 1 912 000

SFDC Sweden 1 847 000

EQT 1 793 000

CellMark 1 700 000

Telefonaktiebolaget LM Ericsson 1 679 000

Gartner Sverige 1 587 000

Intel Sweden 1 584 000

VMware Sweden 1 575 000

Facebook Sweden 1 558 000

Carnegie Fonder 1 557 000

Thales DIS 1 519 000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.