Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Företagen som betalar bäst snittlön i Sverige

82 företag i Sverige har en snittlön till sina anställda på över en miljon kronor om året. Hos företaget som betalar bäst är snittlönen hela 3,3 miljoner per år.
Oscar Broström Publicerad
Person tar pengar ur plånbok.
Vilka arbetsgivare betalar ut högst snittlön? Foto:Isabell Höjman/TT

Av företagen som betalar bäst löner i Sverige dominerar tre branscher: Tech, investment och läkemedel.

En annan återkommande faktor bland de bäst betalande företagen är huvudstaden. Av de 100 företagen som förekommer på listan ligger 81 i Stockholm eller i en kranskommun till Stockholm.

På topp tio-listan ligger alla företagen i Stockholm med omnejd. Först på plats 13 kommer ett företag utanför huvudstadsområdet, Cellmark i Göteborg.

Oatly i Malmö är helt ny på listan, jämfört med förra året, och landar på plats 23.

Det företag i Sverige som betalar bäst genomsnittlig lön till sina anställda är det Wallenbergägda investmentbolaget EQT Partners, där en anställd i genomsnitt tjänar 3,3 miljoner per år.

– Det är ofta stor konkurrens bland talangerna inom dessa branscher, något som driver upp lönerna. Vi tror en bidragande orsak till de höga lönerna kan vara att det varit svårt att rekrytera högkvalificerad personal, det har varit arbetstagarnas marknad, säger Henrik Jacobsson, vd på kreditupplysningsföretaget Creditsafe, som tagit fram uppgifterna.

Han fortsätter:

– Dessutom ska man komma ihåg att det gått väldigt bra för svenska företag senaste åren. Stora vinster leder ofta till höga provisioner och bonusar, vilket gör att den rörliga delen i lönekuvertet ökar. Det kommer bli intressant att följa hur löneutvecklingen blir i en lågkonjunktur, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

20 bäst betalande företagen

EQT Partners, 3 337 000 kronor om året

AGB Sundal Collier 3 100 000

SEB Investment Management 2 544 000

Securitas 2 333 000

Pareto Securities 2 179 000

Huawei Technologies Sweden 2 162 000

Autoliv 2 106 000

The Boston Consulting Group Nordic 1 950 000

ServiceNow Sweden 1 930 000

Nordea Investment Management 1 912 000

SFDC Sweden 1 847 000

EQT 1 793 000

CellMark 1 700 000

Telefonaktiebolaget LM Ericsson 1 679 000

Gartner Sverige 1 587 000

Intel Sweden 1 584 000

VMware Sweden 1 575 000

Facebook Sweden 1 558 000

Carnegie Fonder 1 557 000

Thales DIS 1 519 000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.