Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Här är yrkena med högst lön
Vill du ha ett jobb med riktigt, riktigt hög lön? Här är listan med de bäst betalda yrkena, enligt SCB.
Pengar är inte allt, men ett saftigt lönekuvert kan för många vara en stark drivkraft i arbetslivet.
En liten genväg, eller åtminstone förutsättning, för att få mycket pengar i lön kan vara att rikta in sig mot de yrken som betalar bäst. Enligt SCB:s lönestatistik för 2021 ser den yrkeslistan ut som följande.
Siffrorna anger genomsnittlig månadslön.
Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 1) 144 900 kronor
General-, region- och kommundirektörer 99 900 kronor
Mäklare inom finans 91 300
Verkställande direktörer 87 300
Ekonomi- och finanschefer (nivå 1) 85 300
Specialistläkare 83 200
Informations-, kommunikations och PR-chefer (nivå 1) 81 600
Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 2) 81 300
Forsknings- och utvecklingschefer (nivå 1) 78 500
Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva (nivå 1) 78 000
IT-chefer (nivå 1) 76 000
SCB anger genomsnittlig månadslön för chefer på olika nivåer, där 1 är den högsta och bäst betalda.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
