Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har stämt Qatars ambassad tre gånger

Sedan mitten av juli har Unionen stämt Qatars ambassad tre gånger. Det är ovanligt att samma arbetsgivare återkommer så ofta på så kort tid bland fackförbundets stämningar.
Oscar Broström Publicerad
Qatars ambassad i Stockholm till vänster, Qatars flagga till höger.
En man på Qatars ambassad slog sin kvinnliga kollega hårt på rumpan när hon bytte färgpatron på en skrivare. Trots kränkningen utredde ambassaden aldrig saken. Foto: Linnea Andersson och Shutterstock.

Utebliven lön, semesterersättning, sjuklön och brott mot semesterlagen och kvittningslagen*. Det är huvudpunkterna i de tre stämningar som Unionen lämnat in till Stockholms tingsrätt mot Qatars ambassad.

I ett av fallen rör det sig om runt 230 000 kronor i fordran på lön, efter att ambassaden beslutat att börja betala ut nettolön i stället för bruttolön, och lagt över det på den anställda att själv betala in inkomstskatt. Nettolönen uppgick dock inte till bruttolönen minus skatt, enligt Unionen.

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, menar att det inte rör sig om någon riktad insats från fackförbundets sida. Däremot är det inte sällsynt att kollegor på en arbetsplats pratar ihop sig och inser att någon fler råkat ut för liknande fel.

"Svenska lagar ska gälla"

Unionen har vid flera tidigare tillfällen stämt just ambassader. I många fall rör det sig om krockar mellan ambassadstatens lagar och svensk lag.

 Det som ofta gör att det är svårt att komma överens i de ärendena, är att det inte alltid är självklart vilka lagar som gäller: Är det svensk lag eller ambassadlandets lag? Även om vi hävdar att det är svensk rätt som gäller, är det ofta de inte håller med om det, säger Malin Wulkan.

Men i de fallen där Unionen nu tar Qatars ambassad till domstol är fackförbundets linje glasklar.

 Då har vi bedömt att svensk domstol har domsrätt och att svenska lagar ska gälla.

Kollega har sökt Qatars ambassad för en kommentar.

*Kvittningslagen innebär att när en arbetsgivare betalat ut för mycket lön, ska den meddela och söka medgivande från arbetstagaren innan den tar tillbaka lönen, det vill säga kvittar den mot en senare lön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD