Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen har stämt Qatars ambassad tre gånger

Sedan mitten av juli har Unionen stämt Qatars ambassad tre gånger. Det är ovanligt att samma arbetsgivare återkommer så ofta på så kort tid bland fackförbundets stämningar.
Oscar Broström Publicerad
Qatars ambassad i Stockholm till vänster, Qatars flagga till höger.
En man på Qatars ambassad slog sin kvinnliga kollega hårt på rumpan när hon bytte färgpatron på en skrivare. Trots kränkningen utredde ambassaden aldrig saken. Foto: Linnea Andersson och Shutterstock.

Utebliven lön, semesterersättning, sjuklön och brott mot semesterlagen och kvittningslagen*. Det är huvudpunkterna i de tre stämningar som Unionen lämnat in till Stockholms tingsrätt mot Qatars ambassad.

I ett av fallen rör det sig om runt 230 000 kronor i fordran på lön, efter att ambassaden beslutat att börja betala ut nettolön i stället för bruttolön, och lagt över det på den anställda att själv betala in inkomstskatt. Nettolönen uppgick dock inte till bruttolönen minus skatt, enligt Unionen.

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, menar att det inte rör sig om någon riktad insats från fackförbundets sida. Däremot är det inte sällsynt att kollegor på en arbetsplats pratar ihop sig och inser att någon fler råkat ut för liknande fel.

"Svenska lagar ska gälla"

Unionen har vid flera tidigare tillfällen stämt just ambassader. I många fall rör det sig om krockar mellan ambassadstatens lagar och svensk lag.

 Det som ofta gör att det är svårt att komma överens i de ärendena, är att det inte alltid är självklart vilka lagar som gäller: Är det svensk lag eller ambassadlandets lag? Även om vi hävdar att det är svensk rätt som gäller, är det ofta de inte håller med om det, säger Malin Wulkan.

Men i de fallen där Unionen nu tar Qatars ambassad till domstol är fackförbundets linje glasklar.

 Då har vi bedömt att svensk domstol har domsrätt och att svenska lagar ska gälla.

Kollega har sökt Qatars ambassad för en kommentar.

*Kvittningslagen innebär att när en arbetsgivare betalat ut för mycket lön, ska den meddela och söka medgivande från arbetstagaren innan den tar tillbaka lönen, det vill säga kvittar den mot en senare lön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar