Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Synen på a-kassan skiljer partierna åt

I ena ringhörnan: Det måste svida att vara arbetslös och löna sig bättre att jobba. I andra: Det måste finnas trygghet även för den som blir av med jobbet.
Nivån på a-kassan är en tydlig skiljelinje i svensk politik.
David Österberg Publicerad
Till vänster: Mats Green, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna. Till höger: Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister, Socialdemokraterna
Hur skiljer sig Moderaterna och Socialdemokraterna när det kommer till arbetsmarknadspolitiska frågor? Foto: Åke Ericson

Mats Green är något av familjens svarta (eller blåa, om man så vill) får. Han växte upp i Öxnehaga i Huskvarna och fick socialdemokratin med bröstmjölken. I nionde klass insåg han dock att det var Moderaterna som var partiet för honom och han blev senare kommunpolitiker. Sedan 2019 är han arbetsmarknadspolitisk talesperson för partiet.

För Mats Green handlar årets riksdagsval om arbetslinje mot bidragslinje.

För Eva Nordmark är släktmyset i Norrbotten lugnare (fast det händer att hon får skäll för ovanan att dricka bryggkaffe i stället för kokkaffe). Hennes familj är sedan länge politiskt engagerad på vänsterkanten och som 16-åring gick hon med i SSU. Efter studier i statsvetenskap blev hon riksdagsledamot och hade sedan en lång facklig karriär. Sedan 2019 är hon arbetsmarknadsminister.

Eva Nordmark går till val på att höja ersättningen för arbetslösa.

A-kassan

Under pandemin höjdes taket i a-kassan. Höjningen innebär att en arbetslös fick 80 procent av sin tidigare inkomst upp till 33 000 kronor, mot tidigare 25 000.

Socialdemokraterna vill göra denna höjning permanent, men får hårt motstånd av Moderaterna.

– En höjning av a-kassan är det sista Sverige behöver nu. Trots att vi har en halv miljon arbetslösa har många arbetsgivare problem med att få människor att söka utannonserade jobb. När vi ser att Sverige har en skyhög arbetslöshet så måste man ställa sig frågan: Vad är det Sverige behöver? Jo, att det blir lönsammare att gå till jobbet och att fler går till jobbet, säger Mats Green.

Struntar arbetslösa i att söka jobb för att det är för bekvämt att leva på a-kassa?

– Det är väldigt tydligt att det är så, och så har det varit historiskt. När man ökar a-kassan ökar arbetslösheten för att fler tjänar mer på att vara hemma och inte söka jobb lika aktivt. Så det här förslaget skulle slå direkt mot den svenska välfärden.

Eva Nordmark kallar Moderaternas argumentation för ”klassisk högerretorik”.

– Jag tycker att det är en extremt förlegad syn på människor som lata och att hungriga vargar jagar bäst. Vanliga löntagare ska kunna känna sig trygga. De ska känna att de inte behöver gå från hus och hem, att de kan betala hyran och fotbollsskorna till barnen även om de blir arbetslösa.

Hon säger också att en höjning av a-kassan är bra för att hålla uppe köpkraften i ekonomin och underlättar den gröna omställningen: Den som inte är rädd för att bli av med jobbet är mer benägen att hoppa på ett nytt, enligt Eva Nordmark.

Flera fackförbund vill dessutom ha en årlig uppräkning av a-kassan för att den inte ska urholkas av inflationen. Men några sådana planer har varken Moderaterna eller Socialdemokraterna.

– I grunden är det något som vi Socialdemokrater vill, men jag har inga sådana besked, utan beskedet inför valet är att vi vill behålla de nivåer som vi lyckades få upp a-kassan till under pandemin.

Familjeveckan

En annan stridsfråga gäller familjeveckan. Inför förra valet lovade Socialdemokraterna att alla föräldrar skulle få sex dagars ledighet per år för att kunna umgås med sina barn under exempelvis skollov. Löftet kritiserades hårt av flera näringslivsorganisationer och av den borgerliga oppositionen.

Mats Green betonar återigen att fler behöver arbeta mer i Sverige.

– Vi behöver inte hitta på fler sätt för att få folk att inte arbeta, vi behöver få fler att arbeta, säger han.

Familjeveckan fanns med i regeringens budget förra året, men försvann när budgeten röstades ner av riksdagen. Eva Nordmark tycker dock fortfarande att det är en bra idé.

– Det är en reform som, för många som inte har makt över sin tid, skulle underlätta pusslet med vardag och familj.

Karensdagen

I början av 90-talet återinförde Sverige karensdagen med syftet att minska sjuktalen. 2019 ersattes dagen av ett karensavdrag, men innebörden är i stort densamma: Den som är sjuk får lägre ersättning den första sjukdagen jämfört med de följande sjukdagarna.

Under pandemin höjdes röster om att slopa avdraget och Socialdemokraterna har tillsatt en utredning som undersöker frågan.

– Avdraget behöver förändras. Under pandemin kunde vi se att olika yrkesgrupper kunde hantera pandemin på olika sätt: Kan man jobba hemma, kan man inte? Det slår olika i olika yrkesgrupper så det finns absolut skäl att se över det, säger Eva Nordmark, som dock inte vill svara på om avdraget kommer att försvinna.

Mats Green vill ha karensavdraget kvar.

– Vi behöver se till så att så många som möjligt uppmuntras att gå till jobbet varje dag och att det blir mer lönsamt att arbeta.

Arbetstidsförkortning

Det finns också områden där Moderaterna och Socialdemokraterna har liknande syn på arbetsmarknadspolitiken. Inget av partierna arbetar till exempel för arbetstidsförkortning eller för fler lagstadgade semesterveckor.

– Vi behöver diskutera hur vi ska göra det mer lönsamt att gå till arbetet, hur vi ska få fler i arbete och hur det blir lönsammare att ha arbetat. Vi ska sänka skatterna på arbete, i synnerhet för dem som tjänar lite. Det är vad vi främst behöver. Inte en diskussion om hur vi på alla sätt kan arbeta mindre i Sverige, säger Mats Green.

Eva Nordmark uttrycker sig lite mer försiktigt, men några planer på att sänka arbetstiden via lagstiftning finns inte.

– Det kan man ha som en vision för framtiden. Men det jag ser är snarare vikten av att kunna styra sin arbetstid bättre. Viljan att få makten över tiden är stark hos många löntagargrupper.

Psykisk ohälsa

Under lång tid har den psykiska ohälsan bland svenskarna ökat. Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser, enligt Folkhälsomyndigheten.

Eva Nordmark vill se hårdare tag mot arbetsgivare som inte tar arbetsmiljön på allvar.

– Det gör mig fruktansvärt förbannad att vi har så många löntagare på svensk arbetsmarknad som blir sjuka av stress och press. Vi vill se över sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivare som bryter mot OSA:n (föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö). Jag tycker att det ska svida rejält för arbetsgivare som upprepade gånger visar på brister.

Även Moderaterna vill satsa på Arbetsmiljöverket och se fler inspektioner. Men enligt Mats Green hänger även frågor om arbetsmiljö samman med bidragslinje mot arbetslinje.

– En del i stressen är att man känner att trots att man arbetar länge och hårt har man inga marginaler som man behöver för att försörja sin familj. Människor måste få mer pengar över i plånboken när skatten är betald. Politikens främsta uppgift är att se till att man kan leva på sin lön.

Så tycker de övriga partierna

A-kassan

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna

Den tillfälliga höjningen ska vara permanent.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Det tidigare taket ska gälla.

 

Karensavdrag

  • Vänsterpartiet, Miljöpartiet

Karensavdraget ska tas bort.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna

Karensavdraget ska vara kvar.

  • Sverigedemokraterna

Karensavdraget ska tas bort för anställda inom vård och förskola.

 

Arbetstidsförkortning

  • Vänsterpartiet

Inför sex timmars arbetsdag.

  • Miljöpartiet

Sänk normalarbetstiden.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Arbetstiden ska inte sänkas via lagstiftning.

 

Familjeveckan

  • Vänsterpartiet

Stöder förslaget (med vissa invändningar).

  • Miljöpartiet

Stöder förslaget.

  • Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna

Nej till familjeveckan.

 

Psykisk ohälsa/stress

Exempel på förslag:

  • Vänsterpartiet

Regionala skyddsombud ska få tillträde till arbetsplatser även om medlemmar saknas, obligatorisk företagshälsovård, fler sanktionsmöjligheter för Arbetsmiljöverket.

  • Miljöpartiet

Rätt till deltid och rätt till heltid. Kortare arbetstid för äldre i välfärden. Flexibel arbetstid i olika faser i livet. Rätt att vara ledig från jobbet ett år med ersättning motsvarande a-kassan.

  • Centerpartiet

Regionerna ska erbjuda snabb tillgång till terapi via nätet, vård som arbetsgivaren bekostar ska vara skattefri, deltidssjukskrivna ska i högre utsträckning själva fördela sina arbetstimmar, bättre rehabiliteringsstöd.

  • Liberalerna

Arbetsmiljöverket ska bli bättre på att stötta arbetsgivare, arbetsplatser utan kollektivavtal ska också ha skyddsombud, arbetsmiljölagstiftningen ska anpassas så att den också passar hemarbete.

  • Kristdemokraterna

Mer resurser till Arbetsmiljöverket för att stärka tillsynen, enklare att kombinera arbetsliv med familjeliv, bland annat genom sänkt skatt för föräldrar, ersättning till den som vill vara hemma med barn i stället för förskola, rätt till tre års föräldraledighet.

  • Sverigedemokraterna

Regionala skyddsombud ska ersätts med arbetsmiljörådgivare, avskaffa fackens företrädesrätt att utse skyddsombud, förlängd preskriptionstid för arbetsmiljöbrott.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.