Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sa nej till sämre villkor – blev av med jobbet

En säljare blev av med sin fasta grundlön och när han protesterade blev han uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot förhandlingsskyldigheten.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter vid dator och håller telefonen i hand.
Säljaren accepterade inte nya, försämrade villkor, då blev han uppsagd. Foto: Shutterstock

Mannen började arbeta som account manager i ett företag som säljer kontorstjänster i november förra året. Han blev direktrekryterad via Linkedin och erbjöds fast grundlön, en provisionsbaserad lön och en tjänstebil.

Mannen trivdes bra på det nya jobbet och lyckades bra med försäljningen. Men efter ett halvår ville en delägare i företaget ändra alla säljares lönemodell och skära bort deras fasta grundlön.

I stället skulle lönen enbart vara provisionsbaserad och tjänstebilen tas bort. Dessutom införde arbetsgivaren strikta krav på säljmål och ett visst antal kundbesök varje månad.

Fick veta via sms

Mannen fick informationen om de nya villkoren via ett sms från ledningen. Vid ett senare möte med chefen fick den anställde veta att han skulle bli uppsagd på grund av ”arbetsbrist” om han inte accepterade de nya anställningsvillkoren.

Medarbetaren vägrade gå med på förändringen utan en facklig förhandling. Chefen svarade då att den anställde skulle sägas upp. Säljaren fick också höra att han skulle bli arbetsbefriad under uppsägningstiden och ombads lämna ifrån sig all utrustning som dator och mobil.

Kräver skadestånd

Unionen kallade till en tvisteförhandling med företaget om den felaktigt genomförda uppsägningen, men samtalet avslutades i oenighet. Företagets ledning hävdar att de inte visste att mannen är medlem i Unionen medan medlemmen säger att han har informerat om det.

Nu stämmer Unionen bolaget i tingsrätten för brott mot förhandlingsskyldigheten. Unionens jurist yrkar på allmänt skadestånd till Unionen för felaktig uppsägning samt ekonomiskt skadestånd till den anställde för utebliven grundlön, provisionslön, förmåner och semesterersättning.

Felaktig uppsägning
En uppsägning ska vara skriftlig och innehålla en besvärshänvisning.

Arbetsgivaren har enligt medbestämmandelagen skyldighet att förhandla med fackliga representanter innan uppsägning sker på grund av arbetsbrist.

Det är i första hand företagets uppgift att fråga anställda om de är medlemmar i ett fackförbund innan de genomför uppsägningar, enligt Unionens jurister.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.