Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemarbete kan skapa ett B-lag på jobbet

Även om många ser fördelar med att jobba hemifrån så påverkar det gruppdynamiken på jobbet. Det kan också leda till att man hamnar i ett B-lag, med sämre möjligheter till befordran och högre lön, påpekar psykologen Caroline Lornudd.
Anita Täpp Publicerad
En grupp medarbetare har fysiskt möte och en annan grupp syns på skärm.
För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Foto: Shutterstock

Undersökningar har visat att många anställda gärna fortsätter jobba hemifrån efter pandemin. Och nu finns en stor flexibilitet vad gäller det. Medan en del helt har behövt upphöra med hemmaarbetet, kan andra fritt välja varifrån de jobbar eller vara på kontoret några dagar i veckan.

Vilka följder det här får för gruppdynamiken – alltså hur vi gemensamt löser problem, fattar beslut och gör annat som baseras på samspelet i arbetsgruppen – tycks det ännu ha forskats lite om.

Caroline Lornudd
Foto: Jannis Politidis

– Men den här hybridvarianten, där kanske chefen och några andra i arbetsgruppen alltid eller mestadels är på kontoret medan andra kan vara där några dagar i veckan, och därför mest kommunicerar digitalt är ju väldigt nytt för oss. Det är ett stort experiment där vi prövar oss fram här och nu, säger psykologen och forskaren Caroline Lornudd.

Får svårare be om hjälp

– Men en brittisk studie har ändå visat att när minst en tredjedel jobbar hemifrån så tar samspelet längre tid och kräver större ansträngning. Liksom att när man inte längre träffas och kan fråga någon direkt på jobbet, utan kanske gör det via ett mejl, så blir tröskeln att fråga om hjälp också högre.

En annan möjlig konsekvens som Caroline Lornudd lyfter fram är att hemarbetet kan leda till att det bildas ett A- och B-lag på arbetsplatserna.

– Om chefen nästan alltid är på jobbet så kommer hon eller han också se och umgås mest med de medarbetare som är där, vilket stärker banden till dem. Och eftersom chefer bara är människor och inte alltid är helt objektiva kan det naturligtvis också påverka lönesättningen och möjligheten att bli befordrad, säger hon.

Den psykologiska tryggheten kan minska

Utifrån de många besök som Caroline Lornudd har gjort på arbetsplatser i sin roll som föreläsare och utbildare har hon mött anställda som har upplevt att den psykologiska tryggheten i arbetsgruppen kan vara en utmaning vid hemmajobbande.

Den tryggheten innebär exempelvis att man både kan prata om lärande och misstag på jobbet i arbetsgruppen liksom att man vågar visa sig mänsklig och exempelvis berätta om det händer något jobbigt på hemmaplan.

– När nu många jobbar hemifrån så försvinner också många spontana möten i korridoren och fikarummet som är så viktiga för att vi ska ha möjlighet att skapa de relationer som ger trygghet i gruppen, säger hon.

Vad kan man direkt och konkret göra för att motverka de problem som kan uppstå till följd av hemarbetet?
– Teambuilding, där man träffas fysiskt eller virtuellt och skapar gemensamma upplevelser är bra. Viktigt är också att planera in regelbundna sociala träffar där man pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre, säger Caroline Lornudd.

– Viktigt är också att gruppen ser över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och att man försöker finna lösningar på det. Kanske ska man exempelvis ha ett system där man regelbundet ringer en kollega som man inte brukar prata så mycket med. Det är viktigt att hitta en struktur för och lägga lite mer energi på sådant. Annars blir det inte av.

Viktigt alla visar sig på digitala möten

För att öka interaktionen mellan dem som sitter på kontoret och de som sitter hemma föreslår Caroline Lornudd att man ser till att blanda grupperna i olika sammanhang. Så kan man exempelvis göra vid ett digitalt möte där deltagarna får i uppgift att diskutera något två och två.

Caroline Lornudd är också övertygad om att det är viktigt att man utnyttjar tekniken så att ingen som är med på ett digitalt möte stänger av kameran, så att alla ser varandra. Liksom att man när man går rundan runt gärna börjar med hemmajobbarna.

– Det kan vara mycket svårare att ta plats för dem. Och då kan en aktiv fråga om en kommentar från deras sida vara bra.

Så kan hybridkontoret fungera bättre

  • Satsa på mycket teambuilding, både fysiskt och virtuellt, för att skapa gemensamma upplevelser.
  • Ordna med regelbundna digitala eller fysiska sociala möten där ni pratar om annat än arbete, för att lära känna varandra bättre.
  • Se över vilka utmaningar hybridkontoret innebär och försök hitta lösningar på dem.
  • Se till att deltagarna i grupper som ska diskutera något på ett möte blir en mix av de som jobbar på kontoret och hemmajobbarna, för att stärka banden mellan alla medarbetare.
  • Utnyttja tekniken så att alla kan se varandra vid digitala möten. Alla bör då också ha kameran på.
  • Be gärna om åsikter och kommentarer av hemmajobbarna vid de digitala mötena eftersom de kan ha svårare att ta plats. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Blond kvinna med mörka glasögon och svarta kläder sitter i en orange soffa. Hon ser glad ut.
Susanna Ribrant har varit chef i över 13 år. Det började som en fråga. ”Hur svårt kan det vara", tänkte jag. Foto: Anders G. Warne

Finns ett gemensamt drag för att bli en bra chef?

– Att vara lyhörd och nyfiken men samtidigt handlingskraftig. 

Finns det drag man ska passa sig för?

– Att vara undfallande, undvika det svåra. Ledarskap handlar ofta om att navigera och vara handlingskraftig i det osäkra. 

Vilket är det största arbetsmiljöproblemet för chefer?

– I önskan att ge andra en god arbetsmiljö är det lätt att tappa sin egen. Att man ska vara en tillgänglig och coachande chef är glädjande nog ledord numera, men det gäller att leva som man lär. 

Hur klarar man att vara tillgänglig för alla? 

– Tid för dialog måste frigöras, särskilt om man leder tjänstemän. Dialog är att både lyssna och agera. Men den tid man önskar för det tror jag många upplever som en utmaning. 

Finns det någon gräns för tillgänglighet?

– Dialogen är nyckeln. Även att säga nej kräver ju att man lyssnat först, övervägt och sedan går till handling. Det är en väldigt viktig del i ledarskapet, att kunna vara beslutsfattande i det svåra. 

Många chefer upplever en ensamhet – har du tips?

– Det är väldigt ensamt, en del av chefsrollen innebär ensamhet. Med det sagt ska man inte vara ensam. Det går ofta att hitta bollplank, ibland på oanade ställen. Jag har varit på arbetsplatser där de bästa bollplanken funnits utanför den ledningsgrupp som jag befunnit mig i. 

Prevents svarta logga på en glasdörr
Prevent är samägt av arbetsmarknadens parter. Foto: Anders G. Warne

Hur undviker man som chef en toxisk arbetsmiljö?

– Att inte undvika det som skaver, att inte skjuta det på framtiden. Då riskerar man att det utmynnar i något allvarligare. Det finns verktyg och stöd. En chef kan inte vara rustad för alla typer av svåra situationer. 

Kan man som chef strunta i det, låta vuxna sköta sitt?

– Det som händer på arbetet är chefens ansvar. Man kan inte lösa allt, men man kan prata om det. Hellre prata för mycket om det än att undvika det. Man faller tillbaka till att sträva efter principerna: vänlighet och saklighet. 

Hur förbereder man ett svårt samtal som ny chef?

– Man kan inte själv veta hur ett sådant samtal byggs upp. Det finns stödmaterial, att hitta något att vila i inför. Så att man sedan lyssnar på vad som faktiskt sägs, vad det är man får av medarbetaren.

Började på Grönan

Gör: Sedan två år vd för den ide ella organisationen Prevent, som förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Prevent ägs av LO, PTK och Svenskt Näringsliv. 

Ålder: 48. 

Utbildning: Jurist. 

Första jobb: På Gröna Lund. 

Bor: I Stockholm.