Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Bolag ändrade avtal för att göra sig av med anställd
Mannen blev anklagad för illojalitet och avstängd från sitt arbete. När han sedan kopplade in Unionen hävdade bolaget att han bara var provanställd och valde att avsluta hans anställning.
Mannen, som är medlem i Unionen, påbörjade i augusti 2020 en anställning som telefonsäljare på ett företag i Östergötland. Ungefär ett år senare, övertog ett annat företag ansvaret för verksamheten, vilket för många anställda innebar att de – om de följde med till det nya företaget – skulle få skriva under ett nytt anställningsavtal.
Medlemmen hade funderingar kring det nya avtalet och förde en dialog med sin gamla chef, som även hon följde med till det nya bolaget, om villkoren i det nya avtalet. I en sms-tråd, som Kollega begärt ut via tingsrätten, skriver den gamla chefen att det nya avtalet kommer att likna det gamla: ”allt gällande löner o allt annat e precis som ditt nuvarande avtal på [] så de inget nytt som rör dig”.
Kort därefter skrev medlemmen under sitt anställningsavtal och skickade det till sin tidigare chef. Han fick dock aldrig något exemplar i retur, undertecknat av arbetsgivaren.
Anklagad för illojalitet
I oktober 2021 blev medlemmen kallad till ett möte. Där blir han anklagad för att ha varit illojal mot bolaget genom att ha inte ha informerat arbetsgivaren om att hans bror arbetar för en konkurrent till bolaget. Medlemmen blir också anklagad för att ha berättat om känsliga uppgifter för sin bror.
Därefter blir han meddelad att bolaget ämnar polisanmäla händelsen och avskeda honom. Han får även höra att han är avstängd från sitt jobb. Några dagar senare blir han kallad till ett nytt möte, där arbetsgivaren berättar att det finns bevis – i form av ljudinspelningar – på hans påstådda illojalitet.
Efter en periods oklarhet kring vad som skulle ske med anställningen, kontaktade medlemmen Unionen för råd och stöd. Det här ledde till förhandling där bolaget vidhöll att medlemmen agerat illojalt, men inte ville presentera de bevis man hävdade sig ha, och förhandlingen slutade i oenighet. En månad senare kallade Unionen till ny förhandling, som skulle röra olaga avsked.
Har kryssat i ”provanställning”
Unden den här förhandlingen tar bolaget fram medlemmens anställningsavtal där fältet för ”provanställning” nu är ikryssat. Det här är enligt medlemmen – och Unionens förbundsjurist som nu stämmer bolaget – en efterhandskonstruktion. Medlemmen menar att det absolut inte har rört sig om en provanställning och att det fältet inte var ikryssat när han skrev under avtalet.
I Unionens stämningsansökan skriver juristen Sofia Wolff, som företräder medlemmen, att det inte heller fanns skäl för prövobehov. Unionen stämmer bolaget på ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och allmänt skadestånd på 100 000 kronor.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
